Egenreferat. Överdiagnostik, det vill säga fynd av små härdar av betydelselös lågriskcancer (Gleason-summa 6), är ett stort problem vid prostatacancerutredningar. I syfte att minska denna överdiagnostik har magnetresonanstomografi (MRT) av prostata snabbt införts i Sverige. År 2022 genomgick 89 procent av män under 80 år med lokaliserad cancer MRT; motsvarande siffra 2018 var 17 procent. I randomiserade studier medförde MRT färre biopsier, och biopsier riktade med hjälp av MRT detekterade färre lågriskcancerfall men fler sannolikt kliniskt betydelsefulla fall (Gleason-summa ≥7) jämfört med systematiska biopsier av prostata. Huruvida dessa resultat kan uppnås i klinisk praxis är hittills okänt.
Vi undersökte alla PSA-prov, alla MRT och alla biopsier som togs i Region Jönköping november 2011–juli 2020. Sannolikheten för prostatabiopsi, biopsi utan cancer, fynd av lågriskcancer eller Gleason-summa ≥7 vid biopsi jämfördes före och efter införandet av MRT.
För hela perioden blev resultatet att införandet av MRT ledde till att andelen biopserade män minskade med 16 procent, andelen män utan cancer vid biopsi minskade med 30 procent och andelen med lågriskcancer minskade med 53 procent. Däremot ökade sannolikheten för cancer med Gleason-summa ≥7 med 24 procent.
Om man däremot jämför risken för lågriskcancer vid biopsi vid start av studien var den 24 procent, för att sjunka till 6 procent i slutet av studien, medan sannolikheten för cancer med Gleason-summa ≥7 ökade från 49 procent till 86 procent, se Figur 1.
Våra resultat uppnåddes genom att vi följde de nationella riktlinjerna och att vi centraliserade prostatacancerdiagnostiken i Region Jönköping, så att de urologer som biopserade och de radiologer som bedömde MRT snabbt fick stor erfarenhet.
Sammanfattningsvis visar våra resultat att MRT som första steg i utredningen av män med förhöjt PSA ökar den diagnostiska precisionen på ett kliniskt meningsfullt sätt när denna verksamhet centraliseras och riktlinjer följs.
