Ett stort orosmoln över den globala folkhälsan är den tilltagande antibiotikaresistensen och hotet som (multi)resistenta patogener utgör. Avkastningen från den petriskålberoende Waksman-plattformen, som bidragit med många kända och användbara antibiotika (till exempel streptomycin), har avtagit, då den främst upptäcker redan kända substanser. Detta beror sannolikt på att 99 procent av alla bakterier inte går att odla i en petriskål, vilket ger en begränsad population att söka efter baktericida substanser i.
En ny metod, »ichip« (isolation chip), odlar bakterier in situ i deras naturliga miljö, vilket tillåter forskare studera dessa 99 procent av bakterier. Metoden har upptäckt en mängd nya substanser, bland annat teixobaktin, lassomycin och amykobaktin. Som tillägg till detta har Shukla och kollegor publicerat en ny upptäckt – klovibaktin (clovibactin) – i tidskriften Cell.
Klovibaktin isolerades från den nyligen upptäckta bakterien Eleftheria terrae och har baktericid effekt på grampositiva bakterier. Denna effekt uppstår genom bindning till pyrofosfater i peptidoglykan-prekursorer, varigenom cellväggssyntesen hämmas. I studien observerades ingen resistens ens i låga koncentrationer. Därför bedöms prevalensen av resistens vara under en på tio miljarder. Författarna anser avsaknaden av resistensutveckling bero på att klovibaktin verkar på en oföränderlig del av cellväggen, pyrofosfat i lipid II.
Denna upptäckt kan potentiellt tillföra ytterligare ett antibiotikum i behandlingsarsenalen mot multiresistenta bakterier såsom meticillinresistenta stafylokocker (MRSA), vankomycinresistenta stafylokocker (VISA/VRSA) och enterokocker (VRE) och även vanliga grampositiva bakterier.
(uppdaterad 2023-10-10)
Referenser
- Shukla R, et al. Cell. 2023;186(19):4059-73.e27.
Sedan till saken: Det kommer bli intressant att följa fältet och se när den första resistenta bakterien dyker upp. 1 på 10E9 är inte så ovanligt som det låter när vi pratar om bakterier. Spännande upptäckt hur som helst, som kanske snart finns på ett apotek nära dig...
Vi håller dock med om att vi kunde ha lagt till parentesen »(clovibactin)« någonstans för sökbarhetens skull, och därför har vi nu uppdaterat artikeln med det.
Referensgruppen för antibiotika (RAF) har dessvärre försatt Sverige i en prekär situation. 2009 avrådde man, utan stöd av kliniska data, från Zinacef (cefuroxim), som var ledande preparat på våra sjukhus sedan 30 år [1]. Läkarnas tillit till medlet var stor beroende på nollrisk för selektion av resistens, visat i studier av feces och E coli i blod hos totalt 8 000 sjukhuspatienter under Zinacef-eran [2-4].
RAF förordar i stället Claforan (cefotaxim) som har samma indikationer som Zinacef men gallutsöndring och tidigt hade selekterat det första ”extended spectrum betalactamase” (ESBL), vår idag farligaste resistensmekanism [5]. Sverige har rapporterats förbruka mest i Europa av det resistensdrivande Claforan [6]. Ett problem för sjukhusen och en utmaning för infektionsmedicin, klinisk mikrobiologi och Folkhälsomyndigheten att korrigera, att få Zinacef i bruk igen.
REFERENSER
1. Hanberger H, Odenholt I, Giske CG, et al. Dags att slopa »husets vin«. Stopp för okritisk empirisk användning av cefuroxim. Läkartidningen. 2009;106:291-2.
2. Burman LG. Cefuroxime usage and resistance, the Swedish experience. J Chemother. 1989 1:296-8.
3. Kling PA, Ostensson R, Granström S, et al. A 7-year survey of drug resistance in aerobic and anaerobic fecal bacteria of surgical inpatients: clinical relevance and relation to local antibiotic consumption. Scand J Infect Dis. 1989;21:589-96.
4. Tullus K,Burman LG. Ecological impact of ampicillin and cefuroxime in neonatal units. Lancet. 1989;1:1405-7.
5. Knothe H, Shah P, Krcmery V, et al. Transferable resistance to cefotaxime, cefoxitin, cefamandole and cefuroxime in clinical isolates of Klebsiella pneumoniae and Serratia marcescens. Infection. 1983;11:315-7.
6. Wilcox MH, Chalmers JD, Nord CE, et al. Role of cephalosporins in the era of Clostridium difficile infection. J Antimicrob Chemother. 2017;72:1-18.
