Ett stort orosmoln över den globala folkhälsan är den tilltagande antibiotikaresistensen och hotet som (multi)resistenta patogener utgör. Avkastningen från den petri­skålberoende Waksman-plattformen, som bidragit med många kända och användbara antibiotika (till exempel streptomycin), har avtagit, då den främst upptäcker redan kända substanser. Detta beror sannolikt på att 99 procent av alla bakterier inte går att odla i en petriskål, vilket ger en begränsad population att söka efter baktericida substanser i. 

En ny metod, »ichip« (isolation chip), odlar bakterier in situ i deras naturliga miljö, vilket tillåter forskare studera dessa 99 procent av bakterier. Metoden har upptäckt en mängd nya substanser, bland annat teixobaktin, lassomycin och amyko­baktin. Som tillägg till detta har Shukla och kollegor publicerat en ny upptäckt – klovibaktin (clovibactin) – i tidskriften Cell.

Klovibaktin isolerades från den nyligen upptäckta bakterien Eleftheria terrae och har baktericid effekt på grampositiva bakterier. Denna effekt uppstår genom bindning till pyrofosfater i peptidoglykan-prekursorer, varigenom cellväggssyntesen hämmas. I studien observerades ingen resistens ens i låga koncentrationer. Därför bedöms prevalensen av resistens vara under en på tio miljarder. Författarna anser avsaknaden av resistensutveckling bero på att klovibaktin verkar på en oföränderlig del av cellväggen, pyrofosfat i lipid II.

Denna upptäckt kan potentiellt tillföra ytterligare ett antibiotikum i behandlingsarsenalen mot multiresistenta bakterier såsom meticillinresistenta stafylokocker (MRSA), vankomycinresistenta stafylokocker (VISA/VRSA) och enterokocker (VRE) och även vanliga grampositiva bakterier.