Egenreferat. Ergospirometri, det vill säga arbetsprov med andningsgasanalys, är en objektiv och tillförlitlig metod för bedömning av maximal fysisk kapacitet. Härmed kan metoden ge en uppfattning om vilken reservkapacitet som finns för att klara prövningar associerade med det perioperativa förloppet. Internationella riktlinjer anger att patienter som endast uppnår ett maximalt syrgasupptag (peak VO2) <10 ml/kg/min har en hög risk för komplikationer i samband med större lungkirurgi medan >20 ml/kg/min är förknippat med låg risk. Kvar blir en grupp med peak VO2 10–20 ml/kg/min, kategoriserade som måttlig risk [1]. Denna grupp är tyvärr stor, heterogen och ofta svårvärderad kliniskt.

Svenska riktlinjer för preoperativ bedömning inför lungcancerkirurgi föreslår en sambedömning av peak VO2 och ett mått på ventilatorisk effektivitet under arbete (VE/VCO2-slope), för att säkrare bedöma risk inför kirurgi för patienter med måttlig risk enligt ovan. Detta har dock aldrig utvärderats systematiskt.

Vi utförde en retrospektiv kohortstudie där vi inkluderade samtliga patienter som genomgått ergospirometri före en lobektomi på grund av lungcancer i Linköping mellan 2008 och 2020 [2]. Det primära utfallsmåttet var allvarlig pulmonell komplikation eller död inom 30 dagar efter operation. Utfalls- och komorbiditetsdata erhölls genom nyttjande av ThOR-registret, Socialstyrelsens slutenvårdsregister och dödsorsaksregister. Patienter klassificerades utifrån preoperativ ergospirometri till: låg risk: VO2peak >20 ml/kg/min, låg–måttlig risk: VO2peak 10–20 ml/kg/min och VE/VCO2-slope <35, och måttlig–hög risk: VO2peak 10–20 ml/kg/min och VE/VCO2-slope ≥35.

Totalt drabbades 25 patienter (17 procent) av en allvarlig pulmonell komplikation eller död (2 dödsfall). Logistisk regression med lågriskgruppen som referens och justerat för förekomst av KOL, rökning, ålder, kön, BMI och om ingreppet gjordes med titthålsteknik eller öppen kirurgi, visade nästan 9 gånger högre oddskvot för att drabbas av det primära utfallsmåttet för patienter med måttlig–hög risk jämfört med låg risk. Därtill sågs en signifikant skillnad i komplikationsfrekvens mellan riskgrupperna måttlig–hög jämfört med låg–måttlig (se Figur 1).

Sammanfattningsvis visar resultaten från denna studie att mått på ventilatorisk effektivitet (VE/VCO2-slope) kan förbättra riskstratifieringen av patienter med måttlig risk för komplikationer i samband med lobektomi på grund av cancer. Dessa resultat stärker validiteten i de svenska riktlinjerna och bör övervägas vid revidering av internationella riktlinjer framgent.