Intraventrikulär blödning i hjärnan är ett allvarligt tillstånd som bland annat kan orsakas av en hypertensiv intrakraniell blödning. Standardbehandlingen innefattar ett passivt externt dräneringssystem för att tömma ventriklarna på blod, men komplikationer såsom kateterobstruktion och bakteriella infektioner förekommer. Aktivt avlägsnande av hematomet genom spolning har föreslagits som en alternativ minimalinvasiv metod. En ny studie som publicerats i JAMA Neurology syftade till att utvärdera säkerheten och den potentiella effekten av denna behandlingsmetod.

Det aktiva avlägsnandet av hematomet genomfördes i studien med en nyligen introducerad teknik, IRRAflow (IRRAS AB). Metoden går ut på att läkaren använder en kateter för att aktivt och precist skölja det ventrikulära systemet med koksaltlösning, samtidigt som det intrakraniella trycket monitoreras.

Studien genomfördes som en enkelblindad, randomiserad och kontrollerad klinisk fas 2-studie vid Århus och Odense universitetssjukhus i Danmark från den 13 januari 2022 till den 24 november 2022. En förbestämd analys utfördes efter 3 månader för att utvärdera behandlingseffekten på de första 20 deltagarna. Deltagarna randomiserades 1:1 till antingen aktiv intraventrikulär sköljning eller standardiserat dräneringssystem.

Den primära utfallsvariabeln var risken för kateterorsakade ocklusioner, men även kateterrelaterade infektioner och procedurtid, tid på intensivvårdsavdelningen, behandlingstid samt 30-dagarsmortalitet studerades. I analysen som utfördes på de första 20 studiedeltagarna var det primära utfallet risken för allvarliga komplikationer. Effektmått i denna analys inkluderade bland annat avlägsnande av hematom och totalöverlevnad.

Totalt 21 deltagare randomiserades, varav 11 till intraventrikulär spolning och 10 till standarddränering. 20 av dessa (95 procent) hade en sekundär intraventrikulär blödning. Studien avbröts i förtid då analysen efter 3 månader visade på en signifikant ökad risk för allvarliga komplikationer i samband med intraventrikulär sköljning (riskdifferens 0,43; 95 procents konfidensintervall [95KI] 0,06–0,81; P = 0,04; incidenskvot 6,0; 95KI 1,38–26,1; P = 0,01). Kateterocklusioner förekom signifikant fler gånger i interventionsgruppen jämfört med dräneringsgruppen (6 av 16 patienter [38 procent] vs 2 av 13 patienter [7 procent]; hazardkvot 4,4 [95KI 0,6–31,2]; P = 0,14).

Denna randomiserade kliniska prövning av intraventrikulär sköljning jämfört med standardiserad dränering visade på en signifikant ökad förekomst av allvarliga komplikationer. Forskarna rekommenderar därmed en försiktighet vid användning av denna metod för att säkerställa patientens säkerhet.