Egenreferat. Hamstring av allt från toalettpapper till köttfärs och läkemedel rapporterades i medierna under pandemins inledning. Beteendemönstret i sociala medier bakom hamstringen har studerats [1].

Läkemedelsverket uppmärksammade behov av åtgärder när hamstring av insulin tog fart i mars 2020. Generaldirektören riktade en skriftlig vädjan till apoteken den 18 mars att inte dispensera mer läkemedel än för 3 månaders förbrukning. Myndigheten begärde hos regeringen ett beslut om en temporär förordning. Den 1 april trädde den i kraft (SFS 2020:164, förordning om ändring i förordningen [2009:659] om handel med läkemedel). Läkemedel för maximalt 3 månaders förbrukning kunde därmed hämtas ut i taget, och nytt uttag kunde göras först när 2/3 av föregående uttag förbrukats. En hotande bristsituation motverkades.

En ny studie från Läkemedelsverket [2] visar en påtaglig ökning av uttag av läkemedelsförpackningar i mars 2020. Insulin ökade med 92,7 procent vecka 11 2020 jämfört med vecka 11 2019. Motsvarande ökning för orala antidiabetika, i huvudsak metformin (hörnstenen i behandling av typ-2 diabetes), var 47,1 procent. Alla humanläkemedel sammantaget ökade med 33,7 procent.

Vi använde Läkemedelsregistret och beräknade antal uthämtade receptförskrivna förpackningar per vecka under 2019 och 2020. Drygt 200 000 patienter förskrivs insulin vardera året. I medeltal hämtades 50 430 förpackningar insulin per vecka ut 2019. Vecka 11 2020 observerades 95 767 förpackningar, jämfört med 49 694 vecka 11 2019 (+92,7 procent). Efter 1 april sjönk antalet uttag drastiskt och var en tid lägre än föregående år innan det planade ut, se Figur 1. Topp och dal vid jul och nyår är ett årligen återkommande mönster.

Fynden ger stöd åt att de regulatoriska åtgärderna motverkade hamstringsbeteendet så att en hotande bristsituation kunde undvikas. Ingen diabetespatient kom att stå utan insulin. I dag präglas läkemedelsmarknaden av »on-demand«-tänkande. Patienter bör hålla en viss egenberedskap för att motverka tillfälliga bristsituationer. Önskvärt är även viss lagerhållning i de olika delarna av läkemedelsförsörjningskedjan. Utöver beskrivna restriktioner i utlämnande finns ytterst ransoneringslagen att ta till för regeringen. I beredskapen inför en möjlig läkemedelsbristsituation i samband med till exempel handelsblockad eller försämrat säkerhetsläge vore det av värde att nationella riktlinjer tas fram  för apotek och förskrivare för hur etiskt svår prioritering av patienter bör göras för en livsviktig medicin som insulin.