Egenreferat. Immunterapi med kontrollpunktshämmare (checkpointhämmare) används vid allt fler cancerdiagnoser. Kontrollpunktshämmare aktiverar kroppens T-celler så att de dödar tumörceller. Aktiverade T-celler attackerar ibland även friska organ, vilket leder till immunrelaterade biverkningar som är oförutsägbara och kan drabba vilket organ som helst. En av de allvarligaste biverkningarna är inflammation i hjärnan, som framför allt drabbar patienter som behandlas med två olika kontrollpunktshämmare samtidigt, så kallad kombinationsimmunterapi. Obehandlad hjärninflammation kan leda till förlamning och i värsta fall död. Därför är det viktigt att upptäcka den tidigt, men hjärninflammation är svår att diagnostisera då symtomen kan misstolkas som exempelvis infektion eller tumörprogress. Blodprov används för att upptäcka andra immunrelaterade biverkningar, såsom hepatit, nefrit och myosit, men tyvärr saknas blodprov för att upptäcka hjärninflammation.

Vi noterade förhöjda värden av hjärnskademarkörerna S100B och NfL i blod hos en patient med mycket uttalad inflammation i hjärna och ryggmärg [1]. Vi gick vidare med en retrospektiv kohortstudie av patienter med melanom eller njurcancer som behandlats med kombinationsimmunterapi. Vi visade att nästan 5 procent (9 av 197 patienter) drabbas av immunterapiorsakad hjärninflammation [2]. De 9 patienterna hade, precis som i det första fallet, förhöjda värden av S100B och NfL i blod. Hjärnskademarkörerna normaliserades av behandling med högdos kortison, som ges för att reversera biverkningen. Sensitiviteten för att upptäcka hjärninflammation var 100 procent för S100B och 79 procent för NfL, och specificiteten var 89 procent respektive 74 procent. Patienterna med immunterapiorsakad hjärninflammation hade samtidigt förhöjt CRP och förhöjda transaminaser (tydande på immunterapiorsakad leverinflammation).

Det viktigaste fyndet i studien är att hjärnskademarkörerna S100B och NfL samt inflammationsmarkören CRP kan underlätta tidig upptäckt av immunterapiorsakad hjärninflammation. Studien visar också att hjärninflammation vid kombinationsimmunterapi kan vara vanligare än tidigare rapporterat. Att patienterna med hjärninflammation samtidigt hade leverinflammation tyder på att det kan finnas gemensamma immunologiska mekanismer. Om dessa identifieras skulle man kunna behandla biverkningen mer specifikt och undvika negativa effekter av högdos kortison.