Egenreferat. Flera faktorer är kända för att spela viktiga roller för svaret på vacciner, exempelvis ålder, medicinering, primära och sekundära immunbrister samt kroniska sjukdomar. Även tarmfloran är en faktor som påverkar vacciners immunogenitet. Forskning visar att tarmfloran kan påverka kroppens svar på vaccinationer, vilket kan ses i vaccinationsstudier men också i sambandet mellan antibiotikabehandlingar och immunsvar [1].

Fas 4-studien Covaxid undersöker svaret mot det mRNA-baserade sars-cov-2-vaccinet mRNA BNT162b2 hos 5 grupper av patienter med immunsuppression samt hos friska kontroller (https://clinicaltrials.gov/study/NCT04780659). I vår delstudie undersöktes tarmflorans påverkan på immunsvaret mot detta vaccin hos 68 personer som lever med hiv och 75 friska individer. I avföringsprov som samlats in före vaccination analyserades mikrobiomet genom 16S rRNA-sekvensering. Resultaten korrelerades sedan med humoralt och cellulärt immunsvar 35 dagar efter den första vaccindosen. 

Resultaten visar att personer med höga IgG-titrar och starkt specifika CD4+ T-cellssvar mot sars-cov-2 spikprotein hade en mindre diversifierad tarmmikrobiota före vaccinationen [2]. Detta mönster observerades hos samtliga deltagare, oberoende av om de var hiv-bärare eller friska kontroller. På genusnivå korrelerade Agathobacter, Lactobacillus, Bacteroides och Lachnospira positivt med både IgG-nivåer av spikprotein och spikproteinspecifika  CD4+ T-cellssvar. Vidare påvisades i en nätverksanalys att Bifidobacterium och Faecalibacterium var markörer för ett högre antikroppssvar, medan Cloacibacillus associerades med ett lägre antikroppssvar. En intressant observation var att ålder hade en distinkt inverkan på både tarmmikrobiomet och vaccinsvaret. 

Vår studie visar sålunda på en betydande koppling mellan tarmmikrobiomet och immunsvaret mot det mRNA-baserade sars-cov-2-vaccinet. Vi vill betona behovet av fortsatt forskning för att förstå dessa komplexa interaktioner och potentiella tillämpningar i klinisk praxis. Resultatet kan tänkas spela en viktig roll vid utvecklingen av framtida strategier för optimering av vaccinationer, exempelvis genom mikrobiommodulering med probiotika. Detta kan vara särskilt viktigt i målgrupper med sämre immunologiskt svar på vaccination, såsom patienter med immunsuppression och äldre individer.