Avhandling. Bariatrisk kirurgi är i dag den mest effektiva behandlingen mot fetma och dess följdsjukdomar. De dominerande operationsmetoderna är gastrisk bypass och sleeve-gastrektomi. Mellan 2010 och 2015 ökade antalet bariatriska operationer i Sverige kraftigt, och vi började se fler patienter med sena komplikationer i form av postprandial buksmärta efter gastrisk bypass. Samtidigt introducerades sleeve-gastrektomi som ett alternativ till gastrisk bypass.

I denna avhandling [1] jämfördes sleeve-gastrektomi och gastrisk bypass med hjälp av BEST (Bypass equipoise sleeve trial), en registerbaserad randomiserad klinisk multicenterstudie i Sverige och Norge [2]. Studien inkluderade 1 735 patienter vid 23 sjukhus. Patienterna randomiserades till operation med antingen sleeve-gastrektomi eller gastrisk bypass. Patienter inkluderades mellan 2015 och 2022, och perioperativa data visar att skandinavisk bariatrisk kirurgi håller en internationellt hög nivå, med låg komplikationsfrekvens. Ingen mortalitet sågs under 30 dagar postoperativt, ej heller någon statistisk signifikant skillnad i komplikationsfrekvens: 1,7 procent allvarliga komplikationer (Clavien–Dindo ≥IIIb) i sleeve-gastrektomi-gruppen och 2,7 procent i gastrisk bypass-gruppen. 5-årsresultaten av BEST, med utfall av viktnedgång och komplikationer, förväntas presenteras 2028.

För att förstå mer om sena komplikationer efter gastrisk bypass, med postprandial buksmärta som kardinalsymtom, genomfördes en retrospektiv studie vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vi fann att symtomen i många fall berodde på en dåligt fungerande entero-enteroanastomos, och att någon form av revisionskirurgi av entero-enteroanastomosen ledde till förbättring eller symtomfrihet i två tredjedelar av fallen. För att försöka förebygga dessa komplikationer har operationstekniska förändringar föreslagits, bland annat dubbelstejpling av entero-enteroanastomosen eller en längre delning av mesenteriet mellan gastroentero- och enteroentero-anastomosen vid primärkirurgi. Effekten av dessa förändringar belystes i en registerstudie med data från Skandinaviska obesitaskirurgiska registret och Patientregistret. Vi kunde konstatera att operationstekniska detaljer tycks spela roll, så till vida att dubbelsstejpling korrelerar till lägre risk för tidig ileus, men i sig ger en svagt ökad risk över tid. Om dubbelsstejpling däremot kombinerades med lång mesenteriell delning var risken för ileus lägre även på längre sikt.

Sammanfattningsvis kan vi konkludera att BEST-studien fått en bra start, med låg komplikationsfrekvens, och att entero-enteroanastomosen är något av en akilleshäl vid gastrisk bypass. Vidare tycks förbättrad kirurgisk teknik för att förebygga uppkomst av komplikationer vid entero-enteroanastomosen, och revisionskirurgi när komplikationer väl uppstått, kunna vara vägar framåt.