Egenreferat. I motsats till risken för diabetes (också hos gravida kvinnor), som är ökad för många invandrargrupper i Sverige liksom i andra europeiska länder, är risken för hypertoni lägre i många invandrargrupper. Vi ville undersöka risken för hypertoni under graviditet hos invandrarkvinnor.

Vi studerade förekomst av olika typer av hypertonisjukdomar under graviditet: redan existerande hypertoni, graviditetshypertoni, preeklampsi och eklampsi [1]. Vi använde nationella registerdata från Medicinska födelseregistret, Patientregistret och Befolkningsregistret. Alla registrerade graviditeter med födda barn under tiden 1998–2018 ingick. Första och andra generationens invandrarkvinnor jämfördes med svenskfödda kvinnor respektive svenskfödda kvinnor med två svenska föräldrar. Relativa risker räknades fram med Cox-regression, hazardkvot (HR) och 99 procents konfidensintervall (99KI), justerat för ålder, bostadsregion i Sverige, utbildningsnivå, civilstånd, socioekonomisk status och samsjuklighet. Totalt inkluderades 1 084 212 kvinnor och 68 311 fall av hypertoni i förstagenerationsstudien och 989 986 kvinnor och 67 505 fall av hypertoni i andragenerationsstudien.

Hos första generationens invandrarkvinnor var förekomsten av hypertoni lägre än hos svenskfödda kvinnor (fullt justerad HR 0,69; 99KI 0,66–0,72), och även bland andra generationens invandrarkvinnor var den relativa risken lägre (fullt justerad HR 0,88; 99KI 0,86-0,91). Därtill var risken lägre för redan existerande hypertoni, graviditetshypertoni, preeklampsi och eklampsi var för sig hos både första och andra generationens invandrarkvinnor. Den enda gruppen med högre risk för hypertoni var kvinnor födda i Finland eller med föräldrar från Finland (fullt justerad HR 1,30; 99KI 1,18–1,43, respektive 1,12; 99KI 1,07–1,17); vad gäller eklampsi och preeklampsi var risken högre hos kvinnor med föräldrar från de nordiska länderna, där närmare uppdelning på enskilda länder ej gjordes på grund av för litet antal kvinnor.

Den lägre risken för hypertoni hos första och andra generationens invandrarkvinnor står i motsats till den högre risken för diabetes hos första generationens kvinnor. Orsaken till detta motsatsförhållande är okänd. Däremot visar resultat för andra generationens invandrarkvinnor på effekten av omgivningsfaktorer, i detta fall uppväxten i Sverige. Det är möjligt att epigenetiska faktorer från barn- och ungdomsåren har betydelse för riskerna, men detta återstår att studera.