Egenreferat. Hantavirus finns naturligt framför allt hos olika gnagare (möss, råttor och sorkar). Hantavirus orsakar hos människa hemorragisk feber med renalt syndrom och hantavirusassocierat pulmonellt syndrom med varierande dödlighet. I Europa orsakar Puumala hantavirus en lindrigare form av hemorragisk feber med renalt syndrom kallad nephropathia epidemica eller sorkfeber. Sorkfeber kan dock ha ett mycket allvarligt förlopp, men den totala dödligheten är mindre än 1 procent.

Sorkfeber är en anmälningspliktig sjukdom i Sverige. Diagnosen bör övervägas om en patient söker med hög feber och smärta i buk, muskler eller huvud och har tecken till njurpåverkan, inkluderande protein- och hematuri. Varje år diagnostiseras runt 100–450 fall av sorkfeber i den norra delen av landet. Tidigare studier har påvisat en ökande antikroppsprevalens i Norrbotten/Västerbotten (13,4 procent år 2016) [1].

Det första sorkfeberfallet från den södra delen av Sverige rapporterades 2018. Fallet inträffade i Skåne, vilket är över 500 km söder om den tidigare sydligaste kända förekomsten av sorkfeber i Sverige [2]. 2020 rapporterades ytterligare ett sorkfeberfall från regionen. För att styrka teorin om lokal smitta fångades skogssorkar i närheten av den första patientens bostad och analyserades för förekomst av hantavirus. 9 av 74 sorkar bar på genetiskt material (RNA) från hantavirus. Fylogenetiska studier visade att viruset var Puumala hantavirus, men att det skiljer sig påtagligt från de varianter som cirkulerar i norra Sverige och i Danmark och i stället är närmast besläktat med Puumala hantavirus-varianter från Finland och Karelen [3].

Resultaten väcker frågor kring virusets ursprung och dess nuvarande spridning i södra Sverige. Har Puumala hantavirus relativt nyligen börjat spridas i Skåne, och är detta förklaringen till att hittills endast enstaka fall av sorkfeber rapporterats därifrån? Hur har Puumala hantavirus spridits till Skåne? Hur förhåller sig denna skånska Puumala hantavirus-variant till tidigare påvisade Puumala hantavirus vad gäller virulens?

Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Emerging Infectious Diseases (EID), som publiceras av USA:s hälsoskyddsmyndighet CDC (Centers for Disease Control and Prevention), och finansierades av EU (Horizon 2020) och Scilifelab (Pandemic Laboratory Preparedness).