Egenreferat. Cervixcancer i stadium 1B med lesioner under 2 cm, utan lymfkörtelmetastas eller invasion av lymf- eller blodkärl och stromainvasion under 1 cm betraktas som lågrisk-cervixcancer enligt internationella klassifikationer från 2009. Rutinbehandling för detta vanliga tillstånd är radikal hysterektomi, men observationella studier och mekanistiska argument har lett till att man har ifrågasatt radikal hysterektomi som behandling – vad är syftet med att ta bort parametrium och övre 1–2 cm av vagina när cancern endast är lokalt spridd? Denna randomiserade studie [1] designades därför för att se om hysterektomi var jämförbar med radikal hysterektomi avseende canceråterfall i bäckenområdet, överlevnad, sexualhälsa och hälsorelaterad livskvalitet.
Patienter med skivepitelcancer, adenokarcinom eller adenoskvamöst karcinom i cervix randomiserades 1:1 till hysterektomi eller radikal hysterektomi stratifierat för centrum, portvaktskörtelbiopsi, stadium, histologisk typ och grad. Valet av minimalinvasiv metod var upp till behandlande läkare. Stromainvasion bekräftades antingen med biopsi, konisering eller magnetkameraundersökning med mer än 50 procent invasion av stromat. Lymf- eller blodkärlsinvasion var inget exklusionskriterium. På grund av för få återfall i båda behandlingsgrupperna tvingades man byta det primära utfallet till återfall i bäckenet 3 år efter behandling.
Av de 350 patienter som randomiserades till hysterektomi genomgick 7 inte operationen, och av de 350 som randomiserades till radikal hysterektomi genomgick 11 inte operationen; 7 av de som opererades i hysterektomigruppen och 2 i radikal hysterektomigruppen fick inte den behandling som de tilldelades. Med medianuppföljningstid på 4,5 år var incidensen av canceråterfall i bäckenet 3 år efter kirurgi 2,17 procent i gruppen som genomgick radikal hysterektomi och 2,52 procent i hysterektomigruppen – en absolut skillnad på 0,35 procentenheter (90 procents konfidensintervall –1,62–2,32). Effekten är jämförbar även om man jämför totala canceråterfall (4,3 procent vs 2,9 procent i radikal hysterektomigruppen), och död (2 procent mot 2 procent). Komplikationsgraden var lägre i hysterektomigruppen. Urininkontinens var ovanligare inom 4 veckor postoperativt (2,4 procent vs 5,5 procent; P = 0,048) samt efter 4 veckor (4,7 procent vs 11,0 procent; P = 0,003). Incidensen av urinretention var även den lägre i hysterektomigruppen 4 veckor efter operationen (0,6 procent vs 11,0 procent; P < 0,001) och efter 4 veckor (0,6 procent vs 9,9 procent; P < 0,001).
Överlag tyder studiens resultat på att en »enkel« hysterektomi har färre komplikationer och likvärdig effekt på utfallsmåtten som är av intresse.