Egenreferat. Barn födda i graviditetsvecka 32–33 och 34–36, definierade som måttligt respektive lätt underburna, utgör majoriteten av underburna barn och representerar en stor total vårdbörda inom nyföddhetsvården [1]. Riskerna för en påverkad neurologisk utveckling hos dessa barn jämfört med barn födda i vecka 37–41 har inte, vad vi känner till, tidigare studerats i detalj på nationell befolkningsnivå.

Vårt syfte var att bedöma risken för en påverkad neurologisk utveckling (avseende motorik, kognitiv förmåga, epilepsi och syn- eller hörselnedsättning) hos barn födda måttligt underburna (32–33 veckor), lätt underburna (34–36 veckor) och i tidig (37–38 veckor) eller sen (41 veckor) fullgången tid, jämfört med fullgångna barn (39–40 veckor). Med hjälp av data i Medicinska födelseregistret och Patientregistret inkluderades i denna nationella populationsbaserade kohortstudie 1 281 690 levande födda barn från enkelbörd, utan allvarliga missbildningar, i graviditetsvecka 32–41 mellan 1998 och 2012 i Sverige [2].

Under en medianuppföljningstid på 13,1 år (kvartilavstånd 9,5–15,9 år) hade 75 311 (47,8 per 10 000 personår) barn minst 1 diagnos avseende neurologisk påverkan (det vill säga 48 nya fall per 10 000 barn födda mellan 32–41 veckor under en period av 1 år). Barn födda måttligt underburna visade högre risker för påverkad neurologisk utveckling än barn födda vid 39–40 veckor (hazardkvot 1,73; 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,60–1,87) (riskskillnader 4,75 procent; 95KI 3,88–5,60 procent), vilket representerade 475 (95KI 388–560) ytterligare fall per 10 000 barn vid 16 års ålder. Riskerna för en påverkad neurologisk utveckling var högst vid 32 veckor och minskade gradvis till 41 veckor, och var också högre vid 37–38 veckor jämfört med 39–40 veckor. När hänsyn togs till ärftlighet genom en syskonanalys förblev de flesta riskerna stabila, utom för epilepsi och hörselnedsättningar, där inga risker observerades; hos barn födda vid 37–38 veckor kvarstod endast risken för kognitiv påverkan.

Resultaten av denna studie tyder på att måttligt och lätt underburna barn har högre risker för en påverkad neurologisk utveckling jämfört med fullgångna barn. Riskerna bör inte underskattas, eftersom dessa barn utgör den största andelen av underburna barn. Resultaten kan hjälpa vårdgivare och familjer att utforma en bättre riskbedömning och uppföljning för dessa barn.