Egenreferat. Luftvägsinfektioner är en av de främsta sökorsakerna på barnakutmottagningar och är globalt en vanligt förekommande orsak till barnadödlighet. Respiratoriskt syncytievirus (RS) är en vanligt förekommande luftvägsinfektion hos yngre barn i Sverige. Under sars-cov-2-pandemins första år sjönk incidensen av RS drastiskt. För att få en bättre förståelse av sjuklighetsmönster och riskfaktorer för RS, influensa och sars-cov-2 under 2021–2022, när omikron var rådande och RS återvänt, genomförde vi en retrospektiv kohortstudie på patienter från de tre barnakutmottagningarna i Stockholm [1].

Studien inkluderade samtliga barn under 18 år som sökte akut vård mellan 1 augusti 2021 och 15 september 2022 och testade positivt med multiplex-PCR för RS, influensa A/B eller sars-cov-2.

Totalt omfattade studien 2 596 barn, fler med RS (1 274) än med influensa (426) eller sars-cov-2 (896). Barnen med influensa var äldre än barnen med RS och sars-cov-2. Bland dem som testades positivt var andelen sjukhusinläggningar avsevärt högre hos dem med RS (82 procent) jämfört med influensa (28 procent) och omikron (31 procent). Underliggande sjukdomar var vanliga i alla tre grupper, RS (39 procent), influensa (47 procent) och omikron (40 procent). I åldrarna 0–4 år dominerade perinatala tillstånd såsom prematuritet samt medfödda tillstånd såsom kromosomavvikelser och anatomiska avvikelser i både RS- och omikrongruppen; i influensagruppen var den vanligaste komorbiditeten astma. Behovet av intensivvård var högre i RS-gruppen (2,9 procent) jämfört med influensagruppen (0,9 procent) och sars-cov-2-gruppen (0,7 procent). Tre patienter avled, 1 med RS och 2 med omikron.

Betydande framsteg har skett inom utvecklingen av nya vacciner och monoklonala antikroppar för RS-prevention. Det är därför fortsatt viktigt att prioritera barn med underliggande hälsotillstånd eller betydande komorbiditet för att minska risken för allvarliga sjukdomsförlopp. I USA och Europa är Abrysvo, ett RS-vaccin som administreras till gravida med förhoppning om passivt skydd hos spädbarn upp till 6 månaders ålder, och nirsevimab-alip (Beyfortus), en långverkande human monoklonal antikropp för spädbarn under 8 månader och barn med komorbiditet under 19 månader, godkända. Abrysvo och Beyfortus godkändes båda nyligen för barn i Sverige, men riktlinjerna är fortsatt vaga, och det är därför av vikt att det utarbetas tydliga rekommendationer för deras användning för att minska sjukdomsbördan av RS. Deras införande utgör ett viktigt steg för att förstärka skyddet mot RS och andra luftvägsinfektioner hos barn, vilket på sikt kan förbättra barnhälsan på global nivå.