Egenreferat. Medarbetarbedömningar med instrumentet »360 grader« syftar till att identifiera styrkor och svagheter hos ST-läkare. Bedömning sker genom en strukturerad mall där 6 eller fler kollegor från olika yrkeskategorier skattar ST-läkaren enligt olika parametrar: klinisk kompetens, förmåga att upprätthålla god medicinsk standard, pedagogisk förmåga, förhållande till patienter och förhållande till medarbetare. Personlighetsskattning har föreslagits som en del av urvalsprocessen för ST-tjänster och används ofta vid rekrytering inom andra yrken.

I en pågående prospektiv longitudinell studie som syftar till att utvärdera urvalet och utbildningen av ST-läkare i kirurgi inkluderades 50 läkare som sökte ST-tjänst eller vikariat i kirurgi, urologi och barnkirurgi vid 7 sjukhus. Deltagarna genomförde en personlighetsskattning enligt femfaktorteorin, som omfattar dimensionerna öppenhet, samvetsgrannhet, extroversion, vänlighet och emotionell stabilitet. Testet är neutraliserat och särskilt framtaget för att motverka bias för social önskvärdhet [1]. Deltagarna samlade in 360-gradersbedömningar på den klinik de vid tidpunkten arbetade på. Teknisk förmåga berörs genom en fråga på 360-gradersbedömningarna, och denna lyftes ut till en egen kategori. Deltagarna testades även i två olika laparoskopiska simulatorer som objektiva mått på teknisk färdighet.

Deltagarna skattades signifikant högre jämfört med normen på 4 av de 5 personlighetsdimensionerna: emotionell stabilitet, vänlighet, samvetsgrannhet och öppenhet. Personlighetsdraget extroversion visade en signifikant korrelation till högre skattningar på 360-gradersbedömningarna. Korrelationen kvarstod för kategorierna klinisk kompetens och teknisk förmåga efter justering för flera signifikanstest. Det fanns ingen korrelation till utfallet i simulatorerna [2].

Vi diskuterar fyndet som en möjlig »haloeffekt«, vilket innebär att en positiv utvärdering på ett område kan påverka bedömningen av ett annat. Resultaten pekar på vikten av att använda ytterligare objektiva mått och bedömningar, samt att bedömare bör tränas i att utvärdera.

Resultaten är intressanta, då 360-gradersbedömningar används frekvent vid utvärdering av både vikarierande underläkare som önskar få fast ST-tjänst och under ST inför till exempel specialistkollegium. Så vitt vi känner till har instrumentet 360 grader inte tidigare utvärderats i en svensk kontext.