Vid symtomgivande intrakraniell aterosklerotisk stenos har tidigare randomiserade studier inte visat att endovaskulära ingrepp ger bättre resultat än farmakologisk behandling. I en färsk studie som publicerats i JAMA undersöktes om ett ingrepp med ballongangioplastik skulle kunna förbättra behandlingsresultaten.
Denna randomiserade multicenterstudie pågick mellan 2018 och 2023 i Kina och inkluderade patienter i åldrarna 35–80 år med svår symtomgivande intrakraniell ateroskleros. Inklusionskriterierna var att besvären skulle ha orsakats av en 70–99-procentig aterosklerotisk stenos i en större intrakraniell artär, som nyligen (inom 90 dagar) orsakat en transitorisk ischemisk attack eller ischemisk stroke (14–90 dagar).
Den primära utfallsvariabeln var en sammansatt variabel som inkluderade flera olika händelser: stroke eller död inom 30 dagar efter inklusion eller efter ballongangioplastik, ischemisk stroke inom det aktuella artärområdet eller revaskularisering av den aktuella artären från dag 30 till ett år efter inklusion.
Totalt fullföljde 501 patienter studien, varav 249 patienter genomgick ballongangioplastik med efterföljande farmakologisk behandling och 252 fick enbart farmakologisk behandling. Den medicinska behandlingen bestod av dubbel trombocythämning under de första 90 dagarna samt kontroll av riskfaktorer.
Resultaten visade att de som genomgick ballongangioplastik hade en lägre risk att drabbas av det primära utfallet, jämfört med de som fick enbart medicinsk behandling (4,4 procent jämfört med 13,5 procent; P < 0,001). När de enskilda utfallen analyserades fanns dock fördelar med medicinsk behandling, då antalet som drabbats av stroke eller död inom 30 dagar var högre bland dem som genomgått ballongangioplastik (3,2 procent vs 1,6 procent). Efter 30 dagar och upp till 1 år efter studiestart var risken för ischemisk stroke i det drabbade artärområdet signifikant lägre hos interventionsgruppen (0,4 procent vs 7,5 procent), liksom behovet av revaskularisering (1,2 procent vs 8,3 procent). Ballongangioplastik förknippades med procedurrelaterade komplikationer för 17,4 procent av patienterna och ledde till arteriell dissektion hos 14,5 procent.
Sammanfattningsvis antyder resultaten att ballongangioplastik i kombination med farmakologisk behandling kan vara ett alternativ som tilläggsbehandling för dessa patienter, även om risken för komplikationer efter ingreppet bör beaktas och värderas i det enskilda patientfallet.
