En ny omfattande metaanalys publicerad i Lancet visar att hemodiafiltration i hög dos är överlägsen traditionell hemodialys för patienter med kronisk njursvikt. Analysen [1] syftade att undersöka dess effekt och huruvida den varierar mellan patientgrupper, samt huruvida det föreligger ett dos–responsförhållande mellan konvektionsvolym (den volym som tillförs och sedan filtreras) och dödlighet. Hemodialys renar blodet med hjälp av passiv diffusion över ett semipermeabelt membran där molekyler rör sig från hög till låg koncentration, medan hemodiafiltration kombinerar diffusion och konvektion. Konvektion använder tryck för att driva vätska som tar med sig större slaggprodukter än traditionell dialys, vilket kan gynna patienter.
Studien inkluderade data från 5 randomiserade kliniska prövningar där totalt 4 153 patienter slumpades till antingen hemodialys (2 070 patienter) eller hemodiafiltration (2 083 patienter). Studiedeltagarnas medianålder var 65,5 år, och 37,3 procent var kvinnor. En stor andel (39,5 procent) hade en tidigare känd kardiovaskulär sjukdom, och 31,5 procent hade diabetes. Nästan alla patienter (84,1 procent) hade kärlaccess via en arteriovenös fistel. Mediankonvektionsvolym för dem som genomgick hemodiafiltration var 23 liter per session. Studierna som inkluderades var oblindade, men risken för bias ansågs ändå vara låg, eftersom utfallen var objektiva, såsom dödlighet.
Resultaten visade en signifikant 16-procentig minskning av dödlighet i hemodiafiltrationsgruppen, en effekt som gällde oavsett ålder, kön eller förekomst av diabetes eller hjärt–kärlsjukdom och drevs främst av den kardiovaskulära mortaliteten. Studien identifierade även ett dos–responsförhållande: konvektionsvolymer över 23 liter var associerade med en tydligt minskad mortalitet (hazardkvot 0,63; 95 procents konfidensintervall 0,5–0,79). Även när konvektionsvolymen användes som en kontinuerlig variabel förelåg detta samband, men korrelationen är inte angiven.
Hemodiafiltration kan alltså utgöra en mer effektiv behandlingsmetod än vanlig dialys, vilket den minskade dödligheten med denna metod oavsett patientgrupp talar för. Trots lovande resultat är dos–responsförhållandet för konvenktionsvolym och mortalitet en orandomiserad jämförelse (för alla studier utom Convince), varför sambandet inte nödvändigtvis är kausalt.