Egenreferat. Faryngotonsillit är en vanlig anledning till besök i primärvården och en betydande orsak till antibiotikaförskrivning. Centorkriterier används för att identifiera de patienter som har störst nytta av antibiotikabehandling. Bedömning av Centorkriterier görs delvis genom fysisk undersökning för att identifiera ömmande käkvinkeladeniter, beläggningar på tonsillerna och feber ≥38,5 °C. Anamnes ger uppgift om frånvaro av hosta. En tillförlitlig bedömning av Centorkriterier är viktig för beslut om snabbtest för grupp A-streptokocker (GAS). Bristande tillförlitlighet ökar risken för såväl över- som underbehandling med antibiotika. Trots den tekniska utvecklingen och ökad användning av digitala vårdbesök saknas evidens för att Centorkriterier kan bedömas på distans med bibehållen kvalitet.

I en tvärsnittsstudie inkluderades patienter från 4 års ålder som sökte vård för akut halsont vid vårdcentraler och jourcentraler i Västra Götalandsregionen. Studien syftade primärt till att jämföra överensstämmelsen mellan digitala och fysiska bedömningar av Centorkriterier. Sekundära syften inkluderade att analysera skillnader i överensstämmelse mellan olika åldersgrupper samt att bedöma huruvida läkares uppfattning om förutsättningarna för digital bedömning påverkade resultatet. Kappakoefficient användes för att mäta överensstämmelsen mellan digitala och fysiska besök. Varje patient genomgick först en digital bedömning och därefter en fysisk undersökning utförd av en oberoende läkare. Inför det digitala besöket tog patienten själv ett foto av sitt svalg och laddade upp det i appen Närhälsan Online, som användes för de digitala vårdkontakterna.

Studien inkluderade 189 patienter under perioden 2020–2023. Överensstämmelsen mellan digitala och fysiska bedömningar av Centorkriterier var generellt låg. Kappakoefficienterna varierade mellan 0,47 (95 procents konfidensintervall [95KI] 0,38–0,56) och 0,58 (95KI 0,43–0,72) för  körtel-, tonsill- och totalt antal uppfyllda kriterier. Bedömningen av feber och frånvaro av hosta uppvisade potentiellt acceptabla kappavärden. Varken indelningen av deltagarna i barn och vuxna eller läkarens uppfattning om förutsättningarna för digital bedömning påverkade överensstämmelsen för det totala antalet uppfyllda Centorkriterier.

Resultaten visar att digitala vårdbesök inte räcker för säker bedömning av Centorkriterier. För att säkerställa korrekt diagnos och optimal behandling av patienter med akut halsont rekommenderas fortsatt fysisk undersökning.