Egenreferat. Covid-19-pandemin orsakade flera vågor med hastiga ökningar av patientflödet till sjukvården, med högre beläggning på sjukhus och intensivvårdsavdelningar som följd. Sverige har under lång tid varit bland de länder i Europa som har lägst antal Iva-platser per capita, och trenden har varit sjunkande [1].

I en multicenterstudie som inkluderade alla inläggningar av vuxna patienter med covid-19 på akutsjukhus i Region Stockholm utom Capio S:t Görans sjukhus undersökte vi hur beläggning på sjukhus och Iva var associerad med beslut att avstå från intensivvård under perioden 1 mars 2020 till 31 december 2022 [2]. Beläggning mättes i numerära antal med 7 dagars glidande medelvärde för alla sjukhuspatienter, sjukhuspatienter med covid-19, alla Iva-patienter respektive Iva-patienter med covid-19. Associationen mellan beslut att avstå från intensivvård och beläggning undersöktes justerad för ålder, kön, underliggande sjukdomar, vård- och omsorgsbehov utanför sjukhus, kalendertid, sjukhus och socioekonomiska faktorer.

Totalt 20 231 patienter med covid-19 vårdades på något av de inkluderade akutsjukhusen, varav man i 2 766 fall (13,7 procent) beslutade att avstå från intensivvård. I justerade analyser ökade risken för ett beslut att avstå från intensivvård gradvis med högre beläggning av Iva-patienter med covid-19 respektive sjukhuspatienter med covid-19 (Figur 1). Beläggning i gruppen alla Iva-patienter visade en något svagare association med ökad risk för beslut att avstå från intensivvård.

Sammantaget visar resultaten en association mellan stigande beläggning av Iva-patienter med covid-19, alla Iva-patienter samt sjukhuspatienter med covid-19 och ökad risk för beslut att avstå från intensivvård för patienter med covid-19. Fynden belyser vikten av tillgång till Iva-platser under covid-19-pandemin och bör beaktas vid planering av Iva-platser inför framtida hälsokriser.