Egenreferat. Det nationella vårdprogrammet rekommenderar aktiv monitorering för många män med lokaliserad prostatacancer. Det innebär regelbundna kontroller och att behandling ges först om cancern progredierar. Andelen män med diagnosen lågrisk- eller gynnsam medelriskcancer  under 80 år som följdes på detta sätt var 69 procent år 2023 [1]. Ungefär 40 procent av män som börjar följas kommer att erhålla radikal behandling, oftast prostatektomi. I en randomiserad studie och flera stora observationsstudier har canceröverlevnaden visats vara lika god efter aktiv monitorering som efter primär radikal prostatektomi. Däremot finns otillräcklig kunskap om funktionella resultat, det vill säga livskvalitet, urininkontinens och erektil dysfunktion, när prostatektomi har föregåtts av en period med aktiv monitorering.

I en studie baserad på Nationella prostatacancerregistret (NPCR) har vi nu jämfört de funktionella resultaten efter robotassisterad prostatektomi inom 1 år efter diagnos med resultat när operation kunnat senareläggas mer än 1 år efter diagnos genom aktiv monitorering [2]. Med hjälp av data från patientrapporterade utfallsmått insamlade online (ePROM) efter operation jämförde vi livskvalitet och förekomst av urininkontinens och erektil dysfunktion.

Åren 2016–2019 genomgick 3 672 män prostatektomi och besvarade ePROM 1 år efter operation, varav 2 751 genomgick primär prostatektomi och 921 prostatektomi efter en mediantid på 3 år under aktiv monitorering efter diagnos. En tredjedel av männen hade följts mer än 4 år, och 11 procent hade följts mer än 6 år före kirurgi.

Skillnaderna mellan grupperna var små. Det fanns ingen skillnad i total livskvalitet eller erektil dysfunktion, och endast en svag ökning av risken för urininkontinens. 1 455 män hade besvarat en ePROM både omedelbart före och 1 år efter operation. I en analys justerad för erektil dysfunktion före operation var resultaten likadana som i hela studiegruppen.

De 1 994 män i NPCR som uppfyllde inklusionskriterierna för studien men som inte besvarat ePROM hade samma ålder och cancerkarakteristik som männen i studiegruppen, men andelen högutbildade var lägre.

Mindre än hälften av de män som börjar monitoreras aktivt kommer att behöva genomgå radikal behandling, och därför representerar dessa resultat ett »worst case scenario« för alla män som startar monitorering. Resultaten stödjer användandet av aktiv monitorering för män med prostatacancer av lågrisk- och gynnsam medelrisktyp.