Låg grad av riskfaktorkontroll vid ischemisk hjärtsjukdom

Egenreferat. Långtidsuppföljning av patienter med ischemisk hjärtsjukdom, till exempel vid angina pectoris, efter genomgången hjärtinfarkt eller efter kranskärlsingrepp, sker främst i primärvård. Det finns dock begränsade data från primärvården om hur stor andel av dessa patienter som har sekundärpreventiv läkemedelsbehandling och i vilken grad riskfaktorkontroll nås, inklusive målvärdet för LDL-kolesterol <1,4 mmol/l som infördes 2019 av European Society of Cardiology och som gradvis införlivats i svenska rekommendationer.

I vår registerbaserade tvärsnittsstudie [1] kopplade vi data från Qreg-PV, det regionala kvalitetsregistret för primärvård i Västra Götalandsregionen (VGR), och Digitalis, det regionala registret i VGR över uthämtade läkemedel. Qreg-PV innehåller individdata från alla patienter i offentligt och privat driven primärvård i VGR som någon gång de senaste 450 dagarna registrerats med diagnosen ischemisk hjärtsjukdom, hypertoni, diabetes, astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Studien, med indexdatum 1 september 2023, inkluderade 45 771 patienter (medelålder 74,9 år; 34,5 procent kvinnor) med diagnosen ischemisk hjärtsjukdom (ICD-10: I20–I25) registrerad på någon av 209 olika vårdcentraler i VGR. Uthämtade antitrombotiska (blodförtunnande) och blodfettssänkande läkemedel kontrollerades 120 dagar bakåt i tiden från index och sågs hos 85,6 procent (95 procents konfidensintervall [95KI] 85,2–85,9) respektive 77,2 procent (95KI 76,8–77,6) av patienterna, och i lägre grad bland kvinnor än bland män, åldersjusterad oddskvot 0,58 (95KI 0,54–0,62) respektive 0,52 (95KI 0,50–0,54). Kombinerad riskfaktorkontroll definierad som blodtryck <140/90 mm Hg, LDL <1,4 mmol/l och icke-rökare sågs hos 15,5 procent (95KI 15,0–16,0). Kombinerad riskfaktorkontroll minskade med ökande ålder (P < 0,001) och var mindre vanlig hos kvinnor (11,0 procent; 95KI 10,3–11,7) än män (17,5 procent; 95KI 16,9–18,1), åldersjusterad oddskvot 0,60 (95KI 0,55–0,66). Den låga andelen med kombinerad riskfaktorkontroll var främst kopplad till låg måluppfyllelse för LDL <1,4 mmol/l, 20,7 procent (95KI 20,3–21,1). Andelen patienter med kombinerad riskfaktorkontroll varierade mellan 2 och 31 procent vid olika vårdcentraler. I en multinivåanalys som justerats för faktorer på patient- och vårdcentralsnivå beräknades variationen mellan vårdcentraler uttryckt som median-oddskvot till 1,39 (95KI 1,32–1,48).

Studien visar att det finns stor förbättringspotential i behandlingen av kardiovaskulära riskfaktorer, inte minst hos kvinnor. Det är även önskvärt att minska den stora variationen i riskfaktorkontroll mellan olika vårdcentraler.