Egenreferat. Enligt djurstudier kan kylbehandling till 33 °C (terapeutisk hypotermi) efter hjärtstopp förhindra hjärnskador, medan kliniska studier visat divergerande resultat. Det finns olika sätt att kyla patienter inom intensivvården; kyldräkt eller intravenös kylkateter är två standardiserade metoder som används. Det är oklart vilken av dessa två metoder som är bäst vid terapeutisk hypotermi till 33 °C av medvetslösa patienter som överlevt hjärtstopp.

I den svenskledda multicenterstudien TTM2 (Targeted temperature management 2) randomiserades 1 900 patienter som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus och som återfått bärande cirkulation till antingen terapeutisk hypotermi (33 °C) i 28 timmar, följt av 12 timmars långsam uppvärmning, eller att undvika feber (<37,8 °C) [1]. Båda grupperna skulle därefter undvika feber i ytterligare 2 dygn. Alla patienter var medvetslösa och intuberade. För att åstadkomma dessa måltemperaturer användes antingen kyldräkt eller intravenös kylkateter, beroende på lokala rutiner. Studiens övergripande resultat kunde inte påvisa någon skillnad i 6-månadersöverlevnad mellan kylbehandling och normotermi.

I denna post hoc-analys har vi studerat gruppen som randomiserades till hypotermi och undersökt om det är någon skillnad i kylprestation mellan intravenös kylkateter och kyldräkt (Figur 1) [2]. Explorativt har vi även undersökt om kylmetoden var associerad med skillnader i överlevnad eller neurologisk funktion (mätt med modifierad Rankin-skala, mRS) vid 6 månader. Analysen korrigerades för förväxlingsfaktorer med hjälp av invers sannolikhetsvägning av behandlingar (IPTW).

Vi inkluderade 876 patienter som genomgick kylbehandling, varav 27 procent med intravenös kylkateter och 73 procent med kyldräkt. Intravenös kylkateter var associerad med snabbare kylning, mer stabil temperatur (mindre temperaturvariation) och färre fall av feber vid uppvärmning. Samtliga dessa skillnader var statistiskt signifikanta. I den explorativa IPTW-analysen vid 6 månader var intravenös kylkateter associerad med högre överlevnad (55 procent vs 50 procent) och bättre neurologisk funktion (51 procent vs 45 procent hade mRS 0–3), men dessa skillnader var inte statistiskt signifikanta.

Sammanfattningsvis har vi kunnat visa att intravenös kylkateter är associerad med bättre kylprestation än kyldräkt hos patienter som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus.

De observerade överlevnadsskillnaderna är intressanta och ligger i linje med tidigare metaanalyser, men behöver konfirmeras i en randomiserad studie.

Per Nordberg har mottagit medel från Hjärt–lungfonden.