Egenreferat. Autoimmun hypotyreos är en av de vanligaste endokrina sjukdomarna och behandlas i regel med levotyroxin. Trots adekvat behandling rapporterar cirka 10 procent kvarstående symtom. Som ett möjligt behandlingstillägg används i utvalda fall liotyronin, och förskrivningen i Sverige har ökat med 833 procent sedan 2006. I klinisk praxis har det noterats att individer som efterfrågar liotyronin ofta uppvisar psykiskt illabefinnande, men detta har hittills inte belagts i större studier, och det är angeläget att förstå denna patientgrupp bättre.

I denna nationella retrospektiva kohortstudie inkluderades alla vuxna i Sverige som mellan 2006 och 2020 påbörjat behandling med sköldkörtelhormon för autoimmun hypotyreos. Patientdata hämtades från Socialstyrelsens läkemedels- och patientregister. Det primära syftet var att undersöka om psykisk samsjuklighet före diagnos av hypotyreos ökade sannolikheten att senare behandlas med liotyronin.

Av 353 708 patienter hade 44,8 procent en registrerad psykisk sjukdom eller psykiatrisk behandling före insättning av sköldkörtelhormon. Under uppföljningstiden fick 3,6 procent av hela kohorten liotyronin. Bland patienter med psykisk samsjuklighet var andelen liotyroninbehandlade högre än bland patienter utan sådan bakgrund (justerad oddskvot [aOR] 1,90; 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,83–1,97). Starkast var sambandet vid affektiv sjukdom eller ångestsjukdom (aOR 1,91; 95KI 1,84–1,98). Ingen ökad liotyroninanvändning sågs vid tidigare psykotisk sjukdom (aOR 1,08; 95KI 0,98–1,19).

Resultaten tyder på att patienter med psykisk samsjuklighet, särskilt affektiv eller ångestproblematik, oftare får liotyronin. Det kan spegla kvarstående symtom som påverkar behandlingsbeslut, även om det inte går att dra slutsatser om kausala samband eller effekt av behandlingen. Studien understryker vikten av att beakta psykisk hälsa vid behandling av hypotyreos.