Denna webbplats vänder sig till läkare

»ST-läkare har inte regelbundna möten med handledaren«

5 frågor till Margareta Berg

Margareta Berg, assisterande professor i ortopedisk kirurgi, Strömstad akademi, är en av författarna bakom en kartläggning av den kirurgiska träningen under ST.

Kirurgisk träning under ST – en enkätundersökning

Enkätundersökning tyder på brister i kirurgisk träning vid ST

Denna enkätstudie bland ST-läkare visar att det finns brister i struktur och handledning kring kirurgisk hantverksträning under utbildningen. Stöd, återkoppling och möjlighet till så kallade kadaverkurser är några av åtgärderna som författarna föreslår.

Funktionella somatiska symtom och nya behandlingsperspektiv

Funktionella somatiska symtom och nya behandlingsperspektiv

Psykodynamisk känslofokuserad korttidsterapi har nyligen utvärderats i flera metaanalyser med god effekt och skulle kunna komplettera vårdutbudet för patienter med långvariga så kallade funktionella kroppsliga symtom. (7 kommentarer)

Gastrisk bypass och sleeve-gastrektonomi vid fetma och typ 2-diabetes jämförda

Gastrisk bypass kan vara att föredra vid fetma och typ 2-diabetes

Patienter med fetma och typ 2-diabetes som genomgått gastrisk bypass rapporterade högre viktrelaterad livskvalitet, mindre refluxbesvär, större viktnedgång och en ökad chans till diabetesremission än de som genomgått sleeve-gastrektomi, enligt en studie i Lancet.

En sällsynt diagnos: trombotisk trombocytopen purpura (TTP)

En sällsynt diagnos: trombotisk trombocytopen purpura (TTP)

Symtomen vid trombotisk trombocytopen purpura kan vara diffusa och komma från flera olika organsystem, oftast från det centrala nervsystemet. Obehandlad har tillståndet hög mortalitet, så snabb diagnostik och behandling är avgörande för prognosen.

Icke-erosiv GERD saknade koppling till matstrupscancer

GERD utan slemhinneförändringar var inte kopplad till matstrupscancer

Cancerrisken hos patienter med dokumenterad icke-erosiv refluxsjukdom är jämförbar med risken i bakgrundsbefolkningen. (11 kommentarer)

Kolinesterashämmare tycks minska psykotiska symtom

Kolinesterashämmare tycks minska psykotiska symtom

Kolinesterashämmare kan förbättra psykotiska symtom för patienter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom enligt en nypublicerad studie.

Blodtryckssänkande behandling kopplad till allvarliga biverkningar

Blodtryckssänkande behandling kopplad till svåra biverkningar

För äldre patienter (>80 år) och de med betydande skörhet var risken att drabbas av ett allvarligt fall lika stor som att behandlingen skyddade mot stroke eller hjärtinfarkt. (2 kommentarer)

»Ett område som utvecklas snabbt«

4 frågor till Teresa Ullberg

Teresa Ullberg, docent och överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus, har skrivit om reperfusions­behandling vid akut stroke.

Reperfusionsbehandling vid akut stroke har lett till paradigmskifte

Reperfusionsbehandling vid akut stroke har lett till paradigmskifte

17 procent av patienter med akut propporsakad stroke behandlas med reperfusionsbehandling, men tillgängligheten varierar regionalt och metoden kunde användas oftare. Denna översikt sammanfattar utvecklingen som skett inom intravenös trombolys och mekanisk trombektomi vid akut ischemisk stroke. (1 kommentar)

Cancerscreening åter i strålkastarljuset

Cancerscreening åter i strålkastarljuset

»... beslut om införande eller omprövning av screeningprogram bör tas av oberoende instanser i transparenta processer. Det låter bra, tycker jag ...«

Jämlikt skydd kräver nationellt vaccinationsprogram för äldre

Jämlikt skydd kräver nationellt vaccinationsprogram för äldre

Infektioner hos äldre utgör en allt vanligare orsak till sjukhusinläggningar. Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre skulle förebygga infektioner och underlätta för regionerna att erbjuda en jämlik vård. Men det kräver också att beslutsprocessen håller jämna steg med vaccinutvecklingen.

Förebyggande behandling efter ischemisk stroke/TIA har effekt

Förebyggande behandling efter ischemisk stroke/TIA har effekt

Sekundärprevention efter stroke/TIA inleds ofta i akutskedet och är effektiv för att undvika återinsjuknande. Typ av stroke/TIA och dess bakomliggande orsak påverkar vilka insatser som behövs. Denna artikel beskriver insatserna och när de behöver individanpassas.

Modern handläggning av intracerebralt hematom

Handläggning och behandling vid intracerebralt hematom

Målet vid akut handläggning av intracerebrala hematom är att minska risken för fortsatt expansion, stabilisera patienten och utreda etiologin. Tidig prognostisering har ofta otillräcklig precision, och det är vanskligt att fastslå entydiga behandlingskriterier.

Strokerehabilitering organiserad med ett vårdkedjeperspektiv

Strokerehabilitering ur ett vårdkedjeperspektiv

Stroke kräver livslång strukturerad uppföljning med fokus på medicinsk behandling, livsstilsfaktorer, psykiskt och fysiskt mående, aktivitetsförmåga och delaktighet. Det finns stark evidens för teambaserad strokevård och rehabilitering i akut och subakut fas samt beprövad erfarenhet av teambaserad rehabilitering i senare skede.

Ett flertal tillstånd i hjärtat ökar risk för ischemisk stroke/TIA

Ett flertal tillstånd i hjärtat ökar risken för ischemisk stroke/TIA

Samtidig förekomst av hjärtsjukdom och andra orsaker till stroke är vanlig.

Vanliga etiska frågor inom strokevården

Etiska dilemman i strokevården

Vem ska ha företräde? Behandling utan samtycke? EJ HLR? Det är några av de frågor som medarbetarna ofta möter.

Akut handläggning och behandling av TIA minskar risken

TIA – akut handläggning och behandling minskar strokerisk

TIA indikerar en ökad risk för stroke, som högst under de första veckorna efter ett insjuknande. Akut handläggning och behandling minskar strokerisken avsevärt.

Tema Stroke: Positiva resultat med en allt bättre behandling

Positiva resultat av bättre behandling

Avsnitten i temanumret belyser flera nya, ibland banbrytande landvinningar. Detta, liksom aktuella riktlinjer för strokesjukvård är av största vikt att känna till för alla som ansvarar för patienter med stroke, både akut och senare, skriver gästredaktörerna Mia von Euler och Arne Lindgren.

Att tänka på vid neuroradiologisk diagnostik av gravida och ammande

Att tänka på då neuroradiologisk diagnostik av gravida övervägs

Artikeln behandlar datortomografi, magnetkamera och kontrastmedel. Neuroradiologisk DT och MR utförs rutinmässigt på gravida, efter att remisserna bedömts ur ett berättigande­perspektiv.  (1 kommentar)