Denna webbplats vänder sig till läkare

KOL-patienter hade hög prevalens av sväljsvårigheter

KOL-patienter hade hög prevalens av sväljsvårigheter

En svensk studie fann påtagligt högre prevalens av sväljsvårigheter hos KOL-patienter än i befolkningen i allmänhet. Författarna rekommenderar vården att börja diskutera ät- och sväljförmåga med KOL-patienter.

Ingen vinst med kortare gipstid vid distala radiusfrakturer

Ingen vinst med kortare gipstid vid distala radiusfrakturer

Det finns ingen anledning att ändra behandlingsregimen vid reponerade distala radiusfrakturer, som innebär gipsning under 4–6 veckor. Det visar en ny avhandling. Den kliniska förbättringen med en 10 dagars gipstid var marginell och temporär, samtidigt som den hade vissa nackdelar. (2 kommentarer)

Övervikt och fetma bakom fyra miljoner dödsfall

Övervikt och fetma bakom fyra miljoner dödsfall

Övervikt och fetma bidrog till fyra miljoner dödsfall globalt under 2015, enligt en ny analys i New England Journal of Medicine.

Pediatrisk EKG-tolkning

Pediatrisk EKG-tolkning

EKG används på barn vid utredning av t ex misstänkta arytmier, bröstsmärta, synkope, intoxikationer och medfödda hjärtfel. Det är därför viktigt för alla läkare som handlägger barn att vara förtrogna med pediatrisk EKG-tolkning.

Testning och råd avseende hårfärgsallergi kan förbättras

Testning och råd avseende hårfärgsallergi kan förbättras

Hårfärger köpta utanför Europa eller på nätet kan innehålla högre koncentrationer av allergiframkallande hårfärgsubstanser än vad som rekommenderas. Det är ett av fynden i en avhandling där exponering, diagnostik och allergiprevention i samband med permanenta hårfärger undersökts.

Uppdaterade riktlinjer för behandling av huggormsbett

Uppdaterade riktlinjer för behandling av huggormsbett

Giftinformationscentralen rekommenderar nu utvidgade indikationer för serumbehandling vid huggormsbett. Antitoxin bör ges snarast möjligt till alla patienter som uppvisar tecken på signifikant toxinreaktion och upprepade doser bör övervägas vid otillräcklig effekt eller symtomrecidiv. (1 kommentar)

Läkemedelsföreskrifter som kräver nytänkande

»Kanske kommer vi ändå att upptäcka att en lite mer strukturerad läkemedelsjournal faktiskt underlättar arbetet i längden.«

Aktiv uppföljning efter suicidförsök har preventiv effekt

Aktiv uppföljning efter självmordsförsök bör påbörjas i god tid före utskrivning. Patienten ska då ges tillfälle att möta framtida behandlande läkare inom öppenvården och ta del av den planerade, uppföljande behandlingen.  

Ordinerad medicinsk cannabis och opioider ledde till problembruk

Ordinerad medicinsk cannabis och opioider ledde till problembruk

Vid två stora smärtcentrum i Israel var prevalensen av problematisk användning 20–50 procent hos dem som fått enbart opioider och 10–20 procent hos dem som fått enbart medicinsk cannabis. (5 kommentarer)

Bedömning av neuro­logisk prognos efter hjärtstopp

Allt fler patienter läggs in levande på sjukhus efter hjärtstopp. Graden av cerebral hypoxi/ischemi vid hjärtstoppet är avgörande för om övriga vitala organ återfår stabil funktion. Neurologisk prognosbedömning bör vila på undersökningsmetoder som är oberoende av varandra: kliniska och neurofysiologiska undersökningar, bilddiagnostik och biomarkörer.

Högkänslig troponin T-analys gav bättre utvärdering vid bröstsmärta

Högkänslig troponin T-analys har förbättrat utvärderingen av patienter med ospecifik bröstsmärta på akuten. Det är slutsatsen av en ny svensk studie.

5 frågor till Hanna Björlin Avdic

5 frågor till Hanna Björlin Avdic

Hanna Björlin Avdic, doktorand och över­läkare vid BUP i Solna, har tillsammans med medförfattare skrivit om sambandet mellan könskromosomavvikelser och psykia­triska diagnoser hos barn och unga.

Otillräcklig kunskap om samband mellan könskromosom­­avvikelser och psykiatriska diagnoser

Avvikelser i antalet könskromosomer är bland de vanligaste genetiska förändringarna och omfattar framför allt Klinefelters, Turners, XYY- och tripple-X-syndrom. Samtliga köns-kromosomavvikelser kan medföra sänkt intellektuell förmåga, försämrad motorik och psykiska funktionsnedsättningar, och det finns risk för att dessa patienter förblir odiagnostiserade.  (1 kommentar)

Medicinpatienter behöver bättre trombosprofylax

En inneliggande medicinpatient med riskfaktorer för lungemboli eller djup ventrombos har 5–15 procents risk för venös tromboembolism. Läkemedelsprofylax har bevisad effekt och är kostnadseffektiv. Endast 12 procent av högriskpatienterna utan ökad blödningsrisk på medicinska avdelningar vid Sahlgrens­ka universitetssjukhuset i Göteborg fick profylax. (2 kommentarer)

5 frågor till Katarina Sandström

5 frågor till Katarina Sandström

Katarina Sandström presenterar tillsammans med kollegor en original­studie om trombosprofylax hos inne­liggande medicinpatienter.

Uthålligt och modigt ledarskap ger resultat

»Möjligen kan min egen vårdcentral, belägen i den östgötska landsbygden, vara exempel på det senare.«

Cannabisläkemedel hade effekt vid epilepsi

Behandling med ett cannabisläkemedel minskade antalet epileptiska anfall hos barn med en svår form av epilepsi, jämfört med placebo. Det visar en ny studie i tidskriften New England Journal of Medicine.

Missad diagnos av hälseneruptur vanligast hos äldre patienter

Missad diagnos av hälseneruptur vanligast hos äldre patienter

En genomgång visar att missad diagnos av hälsenerupturer som anmäldes till IVO oftast gällde patienter äldre än 60 år, och patienter med ett insjuknande som avvek från en klassisk akut ruptur. Mer är en fjärdedel av patienterna medicinerade dessutom med kinoloner och statiner.

Tetanus – nästan bortglömd men allvarlig sjukdom

Tetanus är i dag en ovanlig sjukdom i Sverige, men äldre kan sakna immunitet. Utmaningen, ofta för primärvården, ligger i att identifiera patienten i tid. Inget stöd finns att få i laboratorieundersökningar akut, diagnosen är klinisk.

Självskattningsskalor påverkade inte tillfrisknandet vid depression

Självskattningsskalor påverkade inte tillfrisknandet vid depression

Självskattningsskalor som en del av depressionsbehandling i primärvården påverkade inte själva depressionsförloppet jämfört med sedvanlig behandling men hade andra positiva effekter, som ökad förståelse hos patienter om varför en viss typ av behandling var att rekommendera. Det visar en ny avhandling.