Immunterapi var effektivare och skonsammare än cytostatika
Patienter med icke-småcellig lungcancer som behandlades med PD-L1-hämmaren atezolizumab levde i genomsnitt fyra månader längre och drabbades av färre biverkningar än patienter som fick cytostatika. Det visar nya studieresultat publicerade i Lancet. (4 kommentarer)
Kroniskt trötthetssyndrom – en immunmetabol sjukdom?
I två nya studier hittades energimetabola förändringar hos patienter med kroniskt trötthetssyndrom, en sjukdom som ofta debuterar efter infektion. Energiproducenterna mitokondrier och peroxisomer deltar i det medfödda immunsystemet, vilket väcker frågan: Kan en infektion därigenom förändra ämnesomsättningen? (6 kommentarer)
Hjärnan ger fördjupad förståelse för personlighetssyndrom
Personlighetssyndrom som innefattar emotionell instabilitet kan förstås utifrån ett informationsbearbetningsperspektiv, hjärnforskning och vår kunskap om ADHD. Detta kan underlätta framtida diagnossättning och behandlingsalternativ. (1 kommentar)
Självskadebeteende vanligt även utan personlighetssyndrom
Undersökningar bland skolungdomar visar att cirka hälften bejakar självskadebeteende vid något enstaka tillfälle, medan upprepat självskadebeteende förekommer hos 13–14 procent. Självskadebeteende förekommer vid flertalet psykiatriska tillstånd, och även hos personer som saknar andra symtom på psykisk sjukdom. (1 kommentar)
Personlighetssyndrom – vad är det och hur ställer man diagnos?
Personlighetssyndrom benämndes tidigare »personlighetsstörningar« och är vanligt förekommande, förenade med sämre livskvalitet, funktionsbegränsningar och sämre hälsa, och de förblir ofta odiagnostiserade. Etiologin är komplex, och både genetiska faktorer och miljöfaktorer bidrar. Ett personcentrerat, förståelseinriktat arbetssätt är viktigt för diagnostik och samarbetsallians. (3 kommentarer)
De nya cancerläkemedlen bör ges med individanpassad dos
Flertalet nya cancerläkemedel ges peroralt i daglig dos. Därmed ökar sannolikt betydelsen av farmakokinetisk variabilitet, såsom absorption och metabolism. Individualiserad dosering baserad på koncentrationsbestämning och farmakogenetiska analyser kan förväntas bidra till effektivare och säkrare behandling. (3 kommentarer)
Protonpumpshämmare ökade risken för benbrott hos medelålders kvinnor
Låga nivåer av androstendion samt låg kvot mellan androstendion och könshormonbindande globulin var kopplade till ökad risk för fraktur hos medelålders kvinnor. Det gällde också användning av protonpumpshämmare. Östrogennivån påverkade däremot inte risken för benbrott. Det visar en ny avhandling. (1 kommentar)
