Denna webbplats vänder sig till läkare

Cancerscreening åter i strålkastarljuset

Cancerscreening åter i strålkastarljuset

»... beslut om införande eller omprövning av screeningprogram bör tas av oberoende instanser i transparenta processer. Det låter bra, tycker jag ...«

Jämlikt skydd kräver nationellt vaccinationsprogram för äldre

Jämlikt skydd kräver nationellt vaccinationsprogram för äldre

Infektioner hos äldre utgör en allt vanligare orsak till sjukhusinläggningar. Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre skulle förebygga infektioner och underlätta för regionerna att erbjuda en jämlik vård. Men det kräver också att beslutsprocessen håller jämna steg med vaccinutvecklingen.

Förebyggande behandling efter ischemisk stroke/TIA har effekt

Förebyggande behandling efter ischemisk stroke/TIA har effekt

Sekundärprevention efter stroke/TIA inleds ofta i akutskedet och är effektiv för att undvika återinsjuknande. Typ av stroke/TIA och dess bakomliggande orsak påverkar vilka insatser som behövs. Denna artikel beskriver insatserna och när de behöver individanpassas.

Modern handläggning av intracerebralt hematom

Handläggning och behandling vid intracerebralt hematom

Målet vid akut handläggning av intracerebrala hematom är att minska risken för fortsatt expansion, stabilisera patienten och utreda etiologin. Tidig prognostisering har ofta otillräcklig precision, och det är vanskligt att fastslå entydiga behandlingskriterier.

Strokerehabilitering organiserad med ett vårdkedjeperspektiv

Strokerehabilitering ur ett vårdkedjeperspektiv

Stroke kräver livslång strukturerad uppföljning med fokus på medicinsk behandling, livsstilsfaktorer, psykiskt och fysiskt mående, aktivitetsförmåga och delaktighet. Det finns stark evidens för teambaserad strokevård och rehabilitering i akut och subakut fas samt beprövad erfarenhet av teambaserad rehabilitering i senare skede.

Ett flertal tillstånd i hjärtat ökar risk för ischemisk stroke/TIA

Ett flertal tillstånd i hjärtat ökar risken för ischemisk stroke/TIA

Samtidig förekomst av hjärtsjukdom och andra orsaker till stroke är vanlig.

Vanliga etiska frågor inom strokevården

Etiska dilemman i strokevården

Vem ska ha företräde? Behandling utan samtycke? EJ HLR? Det är några av de frågor som medarbetarna ofta möter.

Akut handläggning och behandling av TIA minskar risken

TIA – akut handläggning och behandling minskar strokerisk

TIA indikerar en ökad risk för stroke, som högst under de första veckorna efter ett insjuknande. Akut handläggning och behandling minskar strokerisken avsevärt.

Tema Stroke: Positiva resultat med en allt bättre behandling

Positiva resultat av bättre behandling

Avsnitten i temanumret belyser flera nya, ibland banbrytande landvinningar. Detta, liksom aktuella riktlinjer för strokesjukvård är av största vikt att känna till för alla som ansvarar för patienter med stroke, både akut och senare, skriver gästredaktörerna Mia von Euler och Arne Lindgren.

Att tänka på vid neuroradiologisk diagnostik av gravida och ammande

Att tänka på då neuroradiologisk diagnostik av gravida övervägs

Artikeln behandlar datortomografi, magnetkamera och kontrastmedel. Neuroradiologisk DT och MR utförs rutinmässigt på gravida, efter att remisserna bedömts ur ett berättigande­perspektiv.  (1 kommentar)

Fynd på MR hjärna efter lumbalpunktion

Studie undersökte intrakraniella MR-fynd efter lumbalpunktion

I en studie som granskade patienter som genomgått DT-ledd LP och därefter MR hjärna inom 7 dagar sågs ingen dural uppladdning hos de patienter där MR hjärna utfördes inom 2 dygn efter lumbalpunktion. (2 kommentarer)

D-vitaminberikning associerad med lägre risk för dödföddhet

D-vitaminberikning associerad med lägre risk för dödföddhet

Förekomsten av dödfödsel i födelseregistret i Finland sjönk från 4,1/1 000 till 2,8/1 000, vilket är lägst i Europa, efter att nationell D-vitaminberikning av kost införts i två steg. (7 kommentarer)

Att skapa psykologisk trygghet bland personalen i sjukvården

Att skapa psykologisk trygghet bland personalen i sjukvården

Det är viktigt att arbetsmiljön tillåter medarbetare att ta sociala risker utan att råka ut för negativa konsekvenser. Ett arbetsklimat med hög psykologisk trygghet hos sjukvårdspersonalen ger även förbättrade kliniska utfall för patienterna. (1 kommentar)

En god egenskap hos mänskligheten

En god egenskap hos mänskligheten

»Mänskligheten är som bekant kapabel att göra det värsta och det bästa mot sin egen art.«

Strukturerad kedja vid test för prostatacancer kortar ledtider

Strukturerad kedja vid test för prostatacancer kortar ledtider

Prostatacancercentrum vid Capio S:t Görans sjukhus använder sedan 2017 en modell för strukturerad och sammanhållen prostatacancerdiagnostik. Erfarenheter tyder på att modellen medför korta ledtider, hög precision i diagnostiken och god hälsoekonomi. (2 kommentarer)

Evidensbaserad screening för prostatacancer börjar ta form

Evidensbaserad screening för prostatacancer börjar ta form

I slutet av 2023 kommer minst 13 regioner att ha börjat erbjuda organiserad prostatatestning till vissa åldersgrupper. Målet, ett evidensbaserat screeningprogram för prostatacancer, kan skönjas vid horisonten. (9 kommentarer)

»Svårt att identifiera svåra luftvägar«

5 frågor till Alexander Otterbeck

Alexander Otterbeck, ST-läkare på kliniken för anestesi och intensivvård i Örebro, har tillsammans med Stephan Schwager och Erik Wikström, skrivit en ABC-artikel om svår luftväg.

ABC om Svår luftväg

Medicinens ABC: Svår luftväg

Att identifiera en svår luftväg är viktigt för att hitta de patienter där omhändertagandet behöver anpassas, och det är viktigt att ha en strategi för den oväntat svåra luftvägen.

Bärarskap av malariaparasiter kan bestå ett år efter ankomst till Sverige

Bärarskap av malariaparasiter kan bestå ett år efter ankomst

Subkliniskt bärarskap av malariaparasiter förekommer bland migranter i Sverige, med särskilt hög förekomst bland barn från ett högendemiskt land.

Ökad risk för diabetes under graviditet hos invandrarkvinnor

Ökad risk för diabetes under graviditet hos invandrarkvinnor

I en studie visades att hos första generationens invandrade kvinnor var förekomsten av diabetes generellt högre än hos svenskfödda kvinnor.