Denna webbplats vänder sig till läkare
Tarmens mikrobiota inverkar på hälsa och sjukdom

Tarmens mikrobiota inverkar på hälsa och sjukdom

Forskningsintresset för mag–tarmkanalens mikrobiota, totalt 1–2 kg bakteriemassa, och dess betydelse för till exempel reumatoid artrit, typ 2-diabetes, allergi och hjärt–kärlsjukdom har ökat markant. (2 kommentarer)

Kvällsmänniskor har ökad risk för diabetes

Kvällsmänniskor har ökad risk för diabetes

Vilken slags dygnsrytm som styr en människa tycks också påverka risken för diabetes, metabola syndromet och muskelförlust, enligt en studie som publiceras i The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

Ingen enighet om bästa behandling av dislokerad humerusfraktur

Det finns fortfarande ingen enighet om vilken som är den bästa behandlingen vid dislokerad proximal humerusfraktur, operativ eller icke-operativ. Trots detta ökar användningen av operativ behandling.

Handdisk associerad med lägre allergiförekomst

Handdisk associerad med lägre allergiförekomst

I de familjer man diskar för hand är allergiförekomsten hos barnen lägre än om man använder diskmaskin. Där barnen serveras fermenterade livsmedel och/eller maten köps direkt från bondgårdar minskar allergiförekomsten ytterligare, enligt en studie i Pediatrics.

Ebolavaccin gav immunsvar

Ebolavaccin gav immunsvar

Ett ebolavaccin, riktat mot en virusstam från Zaire, har testats i en fas 1-studie. Antikroppssvar noterades hos samtliga deltagare. Biverkningar var vanligt.

Goda resultat för icke-invasiv fosterdiagnostik

Goda resultat för icke-invasiv fosterdiagnostik

Genom ett blodprov från den gravida kvinnan kan nu kromosomavvikelser hos fostret detekteras med säkra resultat, enligt en stor prospektiv studie som publiceras i New England Journal of Medicine.

Transparent teamarbete krävs för säker förlossningsvård

Transparent teamarbete krävs för säker förlossningsvård

Allvarliga brister i förlossningsvården vid en brittisk klinik bidrog till kraftigt ökad mortalitet bland både mödrar och barn. Låg kompetens och revirtänkande i kombination med avsaknad av riktlinjer och utvärderingssystem medförde att misstag kunde upprepas.

Högre IQ-poäng efter längre tids amning?

Högre IQ-poäng efter längre tids amning?

Får barn som ammats högre IQ? Den frågan ställs i en studie som presenteras i Lancet Global Health. (3 kommentarer)

Uppföljning av patient och närstående efter hjärtstopp varierar stort

De flesta patienter som överlevt ett hjärtstopp erbjuds någon form av uppföljning, men vad som erbjuds varierar mellan sjukhusen. Ofta har också närstående ett behov av att få tala om det som hänt.

Sjukhusvård efter hjärtstopp utanför sjukhus

Intensivvård blir aktuell för de flesta patienter efter ett hjärtstopp. Utbredda hjärnskador är vanliga, och upprepade neurologiska undersökningar har en central roll vid omhändertagandet på sjukhus.

Hjärtstopp bland unga och idrottare särskiljer sig

Hjärtstopp hos unga personer och idrottare orsakas oftast av någon bakomliggande (dittills okänd) hjärtsjukdom. Många drabbade, men inte alla, har känt av symtom förut. Inom idrotten rekommenderas hjärtscreening som prevention.  (2 kommentarer)

Allt fler hjärtstartare i samhället – men få används

Allt fler hjärtstartare i samhället – men få används

Runtom i Sverige finns cirka 35 000 hjärtstartare, och de blir allt fler. Trots det används dessa i liten utsträckning. Om fler hjärtstartare kom till användning skulle fler liv kunna räddas. (1 kommentar)

Frågetecken om inblåsningar och bröstkompressioner

Frågetecken om inblåsningar och bröstkompressioner

Vad är bäst: bröstkompressioner med eller utan inblåsningar vid basal hjärt–lung-räddning? Kanske kan en planerad nationell randomiserad studie ge svar. En annan fråga gäller manuella kontra mekaniska bröstkompressioner i klinisk praxis.

Osäkert om läkemedel gör någon nytta vid hjärtstopp

Av hävd har läkemedel, till exempel adrenalin, varit en del av behandlingsarsenalen vid avancerad hjärt–lungräddning. Men evidensen för behandlingseffekten är klen.

Oviss effekt av nedkylning efter hjärtstopp

Oviss effekt av nedkylning efter hjärtstopp

Fortfarande finns inte alla svar på hur patienter bäst behandlas efter ett hjärtstopp; om nedkylning bör ske och i så fall till vilken temperatur. Nya riktlinjer är på väg under 2015. (1 kommentar)

Flera faktorer påverkar prognosen

Flera faktorer påverkar prognosen

Många faktorer påverkar chansen att överleva vid hjärtstopp. En del av dem går att påverka, framför allt tiden till behandling. (1 kommentar)

»Överlevnadskedjan« måste vara hållfast

Prognosen vid ett oväntat och plötsligt hjärtstopp är beroende av att alla länkar i »överlevnadskedjan« håller, alltifrån 112-samtalet till uppföljning. Var tionde person som drabbas av hjärtstopp överlever; en bra siffra historiskt sett, men den kan bli ännu bättre.

Fåtal läkemedel dominerar bland kliniskt viktiga interaktioner

Bland D-interaktioner står 15 läkemedelskombinationer för 80 procent av prevalensen, och 10 läkemedel är involverade i 94 procent. Hälften av identifierade C- och D-interaktioner ger risk för minskad eller utebliven effekt. Ökad medvetenhet och användning av förskrivarstöd bör bidra till säkrare behandling.

Generisk förskrivning med förhinder

»Den generiska förskrivningen hade börjat ’vifta på tårna’, skrev jag för fyra år sedan. Men nu har den snarare slagit tårna i ett stolsben …«  

Ökad risk för divertikelsjukdom vid intag av kortikosteroider

Ökad risk för divertikelsjukdom vid intag av kortikosteroider

Tidigare har ett samband setts mellan intag av kortikosteroider i tablettform och uppkomst av divertikelsjukdom i kolon. I en studie som presenteras i British Journal of Surgery visas att även inhalerade steroider är associerade med divertikelsjukdom.