Denna webbplats vänder sig till läkare

Elektroencefalografi från dåtid till nutid

Elektroencefalografi från dåtid till nutid – utvecklingen under 100 år

1924 gjorde den tyske psykiatern Hans Berger den första elektroencefalografiska registreringen av cerebral aktivitet hos människa. Likt EKG är EEG en gammal elektrofysiologisk metod som i dag och i framtiden ger unik diagnostisk information.

5 frågor: Allmänt välmående påverkas

5 frågor till Amanda Lahti

Amanda Lahti, med dr och ST-läkare, har tillsammans med Göran Sandström och Mats Börjesson skrivit en artikel om anemi hos idrottare.

Anemi vanligt bland idrottare

Anemi vanligt bland idrottare

Anemi hos idrottare kan medföra begränsningar i prestationsförmågan, och det är därför viktigt att screena och utreda framför allt kvinnliga idrottare för anemi med eller utan järnbrist och att behandla vid behov. (2 kommentarer)

Nya biomarkörer visade inga tecken på hjärnskada i samband med ECT

Nya biomarkörer visade inga tecken på hjärnskada vid ECT

Slutsatsen, när tre biomarkörer i blodserum, neurofilament light, total-tau och gliafibrillärt surt protein, undersöktes, är i linje med vad tidigare forskning funnit.

Förväntanseffekter vid SSRI-behandling av social ångest

Förväntanseffekter vid SSRI-behandling av social ångest

SSRI och KBT är evidensbaserade behandlingar vid social ångest, men PET-data tyder på neurokemiska skillnader i deras verkningsmekanism. Hälften av SSRI:s effekter vid social ångest kan bero på förväntningar förmedlade av behandlaren.

1,6 miljoner fler dödsfall i Europa under pandemin

1,6 miljoner fler dödsfall i Europa under covid-19-pandemin

Överdödligheten i Europa under pandemin var 8 procent, vilket motsvarar ett överskott på 1,6 miljoner dödsfall, enligt en analys publicerad i Lancet Regional Health. (1 kommentar)

Hepatisk glykogenos – benign och reversibel diabeteskomplikation

Hepatisk glykogenos – benign och reversibel diabeteskomplikation

En ovanlig och relativt okänd benign och reversibel komplikation vid diabetes beskrivs i denna fallbeskrivning, där en ung patient med dåligt inställd typ 1-diabetes utvecklade hepatomegali, hyperlaktat­emi och histopatologiska förändringar i levern förenliga med glykogenos, ett tillstånd som snabbt reverserades genom normaliserad glukoskontroll.

4 frågor: En otrolig teknisk utveckling

4 frågor till Svensk förening för medicinsk radiologi

Sara Sehlstedt, ordförande och överläkare på röntgenavdelningen vid Östersunds sjukhus, svarar. (2 kommentarer)

Presidentval med globala effekter

Presidentval med globala effekter

»Mycket står på spel för invånarna, inte minst kvinnorna.«

Svensk förlossningsvård har hög säkerhet – men utmaningar finns

Svensk förlossningsvård har hög säkerhet – men utmaningar finns

Svensk förlossningsvård har hög säkerhet med låg incidens av mödra- och barndödlighet. Men situationer som är svåra att standardisera (till exempel sugklocka) kräver kontinuerlig träning av avancerade teamfunktioner. (2 kommentarer)

5 frågor till Rita Fernholm

5 frågor till Rita Fernholm

Rita Fernholm, distriktsläkare, Boo vårdcentral, Nacka, är en av författarna till en temaartikel om patientsäkerhet i primärvården.

Säker primärvård och vård av våra äldre – ett patientperspektiv

Säker primärvård och vård av våra äldre – ett patientperspektiv

En fallbeskrivning med utgångspunkt i ett autentiskt fall används för att tydliggöra risker och möjliga åtgärder inom primärvård och anslutande vårdformer. (3 kommentarer)

Rituximab tycks påverka konnektivitet vid psykisk sjukdom

Rituximab kan påverka konnektivitet och morfologi vid psykisk sjukdom

Denna pilotstudie indikerar att rituximab positivt kan påverka både hjärnans struktur och dess konnektivitet och att förändringar i grå substans och funktionell konnektivitet är regionalt associerade. (2 kommentarer)

När bör GLP-1-receptoragonister sättas ut i samband med operation?

GLP-1-receptoragonister – när bör de sättas ut inför operation?

GLP-1-receptoragonister (GLP-1RA), till exempel semaglutid och liraglutid, förlångsammar magsäckstömningen och minskar aptiten. Detta leder till viktnedgång, men ökar eventuellt risken för aspiration i samband med anestesi.

Var är vi och vart är vi på väg när det gäller patientsäkerhet?

Patientsäkerhet – vart är vi på väg

Bättre kunskap om och förståelse av hur komplexa samband mellan många faktorer bidrar såväl till goda resultat som till problem kan förbättra de medicinska resultaten och minska antalet vårdskador.

Suicidprevention – prognosen är god om hjälpen erbjuds i tid

Suicidprevention – prognosen är god om hjälpen erbjuds i tid

Målet på lång sikt bör vara att förstärka skälen att leva och hitta alternativ till självskadande handlingar när livet känns omöjligt att leva. (4 kommentarer)

Opererande specialiteter – vad behöver vi göra?

Opererande specialiteter – vad behöver vi göra i framtiden?

Framtida arbete behöver riktas in på bland annat preoperativ identifiering och hantering av patient- och ingreppsspecifika risker samt ett förbättrat teamarbete och arbetsklimat under hela den perioperativa perioden.

Patientsäkerhet i barnsjukvården – en lägesrapport

Patientsäkerhet i barnsjukvården

Barn är särskilt utsatta för risker på grund av såväl fysiologiska som kognitiva och sociala orsaker och behöver vårdmiljöer och arbetssätt som är anpassade till deras behov.

Tema Patientsäkerhet 2024 och framåt

Patientsäkerhet 2024 och framåt

Ur ett specialitetsperspektiv presenterar vi vad som hänt de senaste åren, hur situationen är i dag samt vad morgondagens uppgifter för en säkrare vård innebär.

Fler fall av streptokocktonsillit ska behandlas med antibiotika

Fler fall av streptokocktonsillit ska behandlas med antibiotika

Syftet är att minska spridningen av invasiva infektioner med grupp A-streptokocker, som har ökat kraftigt. (5 kommentarer)