Denna webbplats vänder sig till läkare
Gepotidacin likt nitrofurantoin vid okomplicerad urinvägsinfektion

Gepotidacins kliniska respons liknade nitrofurantoins vid UVI

I två randomiserade, dubbelblindade fas 3-multicenterstudier med non-inferiority-design jämfördes gepotidacin med nitrofurantoin. Den kliniska responsen kan tolkas som jämförbar. Resistensmönstret i de olika grupperna framgick dock inte.

Fler besök relaterade till psykisk ohälsa under covid-19-pandemin

Fler besök relaterade till psykisk ohälsa under covid-19-pandemin

Antalet besök i primärvården relaterade till psykisk ohälsa, främst ångest/depressionsbesvär, ökade under covid-19-pandemin, enligt en studie som är gjord i Sverige och åtta andra länder. (1 kommentar)

Cartesiansk dualism i ohälsans otjänst

Cartesiansk dualism i ohälsans otjänst – nytt steg efterlyses

Vi behöver bli bättre på att kommunicera kring kropp och »själ«, och inte använda ett dualistiskt språk där kroppsliga och mentala processer anses väsensskilda. (6 kommentarer)

5 frågor: 2 timmar till cirkulationskollaps

5 frågor till Erik Norberg

Erik Norberg, ST-läkare, Anopiva, Östersunds sjukhus, har tillsammans med medförfattare beskrivit ett fall av allvarlig bupropionförgiftning.

Allt fler allvarliga förgiftningar med preparatet bupropion

Allt fler allvarliga förgiftningar med preparatet bupropion

Förskrivning av bupropion har ökat kraftigt under senare år. Samtidigt ses också en ökning av antalet allvarliga förgiftningar med preparatet. (2 kommentarer)

Kvetiapin/lamotrigin möjligen kopplade till järnbristanemi

Kvetiapin/lamotrigin möjligen kopplade till järnbristanemi

Visst stöd finns för att behandling med kvetiapin och lamotrigin kan kopplas till järnbristanemi. Litteraturen är dock begränsad, och något orsakssamband kan inte säkert fastställas.

Anestesival och 30-dagarsmortalitet vid kolecystektomi

Anestesival och 30-dagars- mortalitet vid kolecystektomi

Svenskt perioperativt register (SPOR) är det största nationella perioperativa kvalitetsregistret i Sverige. Registret utgör en viktig ny möjlighet till kvalitetsuppföljning av vårdform, slutenvård respektive öppenvård, och ger möjlighet att följa i vilken grad dagkirurgi implementerats. (2 kommentarer)

Medvetanderubbning på akuten: strukturerad utredning viktig

Medvetanderubbning på akuten: strukturerad utredning viktig

Medvetanderubbning kan definieras som nytillkommen påverkan på vakenhetsgrad eller kognition, och förekommer hos 0,5–5 procent av patienter på akuten och 10–20 procent av patienter äldre än 70 år. Ett systematiskt omhändertagande med tidig behandling är avgörande för prognos. (1 kommentar)

Skogssorkar i Skåne bär på Puumala hantavirus-variant

Skogssorkar i Skåne bär på Puumala hantavirus-variant

Skogssorkar i Skåne bär på Puumala hantavirus och lokalt infekterade fall av sorkfeber (nephropatia epidemica) har rapporterats. 9 av 74 sorkar bar på genetiskt material från hantavirus besläktat med Puumala hantavirus-varianter från Finland och Karelen, enligt en ny studie.

Fästingar var dubbelinfekterade med Babesia och Borrelia

Fästingar var dubbelinfekterade med Babesia och Borrelia

Det händer att personer med Babesia-infektioner utan tydliga symtom blir blodgivare. Data från USA visar att om det infekterade transfusionsblodet ges till en patient med immunbrist eller en som saknar mjälte leder det i ca 20 procent av fallen till döden.

Lugnande medel och sömnmedel förskrivs enligt nationella riktlinjer

Lugnande medel och sömnmedel förskrivs i enlighet med riktlinjer

Förskrivningen av lugnande medel och sömnmedel i stort sker i enlighet med nationella riktlinjer, men det finns anledning att fortsatt följa den ökade förskrivningen av sedativa antihistaminer och melatonin.

Lägre risk för hypertoni under graviditet hos invandrarkvinnor

Lägre risk för hypertoni under graviditet hos invandrarkvinnor

Hos första generationens invandrarkvinnor var förekomsten av hypertoni lägre än hos svenskfödda kvinnor, och även bland andra generationens invandrarkvinnor var den relativa risken lägre. Därtill var risken lägre för redan existerande hypertoni, graviditetshypertoni, preeklampsi och eklampsi var för sig. (3 kommentarer)

5 frågor: »Vi behöver nya samarbetsvägar«

5 frågor: »Lite märkligt att man inte hittat någon effektiv behandling«

Anna Norhammar är gästredaktör för Tema Munhälsa, överläkare och adjungerad professor i kardiologi, Karolinska institutet, och en av författarna till artikeln om dia­betes och paradontit.

Parodontit – en ofta förbisedd riskfaktor för en rad sjukdomar

Parodontit – en ofta förbisedd riskfaktor för en rad sjukdomar

Denna artikel fokuserar på hjärt–kärlsjukdom och cancer och avslutas med ett stycke om sambandet mellan parodontit och covid-19.

Diabetes och parodontit – viktig aspekt av diabetesvården

Diabetes och parodontit – viktig aspekt av diabetesvården

Typ 2-diabetes och parodontit är två globala epidemier, och preventiva åtgärder och tidig diagnostik kan förhindra, fördröja och lindra graden av båda tillstånden.

4 frågor: »Vi lanserar ett kunskapstest i vuxenpsykiatri«

4 frågor till Svenska psykiatriska föreningen

Maria Larsson, ordförande Svenska psykiatriska föreningen och överläkare Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, svarar på 4 frågor.

Hur förberedda är vi inför nästa hälsokris?

Hur förberedda är vi inför nästa hälsokris?

»... har vi dragit lärdom av alla de erfarenheter som gjordes under covidpandemin...?« (1 kommentar)

Läkemedelsbiverkningar som kan uppkomma i munhålan

Läkemedelsbiverkningar som kan uppkomma i munhålan

Många läkemedelsbiverkningar manifesterar sig i munhålan. Både läkare och tandläkare behöver kunna identifiera och reagera på biverkningar i munhålan och ibland samverka kring åtgärder och behandling av dessa. (1 kommentar)

Karies – inverkan på hälsa och sjukdom i övriga kroppen

Karies – världens vanligaste icke smittsamma sjukdom

Karies är världens vanligaste sjukdom och även den vanligaste orsaken till tandreparationer och tandförluster. Kariesskador och dess följder (framför allt tandförluster) är associerade med hjärt–kärlsjukdom, demens och förtida död.

Möjliga samband mellan orala sjukdomar och demens

Orala sjukdomar och demens

Orala sjukdomar har kopplats ihop med ökad demensrisk, men sambandet varierar. Tandvårdsutnyttjandet minskar dessutom efter demensdiagnos.