Denna webbplats vänder sig till läkare
Covid-19-pandemin hade stor inverkan på ST-läkarnas utbildning

Covid-19-pandemin inverkade stort på ST-läkarnas utbildning

69 procent av ST-läkare inom gynekologi och obstetrik svarade på en enkät att de var oroliga att kvaliteten på ST-utbildningen skulle påverkas negativt av pandemin. Till exempel hade 70 procent opererat mindre under pandemin än före.

»Äta ohälsosamt tio gånger så farligt som att vara inaktiv«

»Äta ohälsosamt tio gånger så farligt som att vara inaktiv«?

Siffror från Global Burden of Disease bygger på orimliga mätdata för fysisk aktivitet. Felaktiga uppgifter om levnadsvanors inverkan på sjukdomsbördan kan få allvarliga konsekvenser för folkhälsoarbetet, skriver tre professorer. (2 kommentarer)

Endoskopisk sleeve-gastroplastik var effektiv mot fetmarelaterad sjuklighet

Endoskopisk sleeve-gastroplastik var effektiv mot komorbiditeter

Endoskopisk sleeve-gastroplastik kan utgöra ett bra komplement till annan behandling av patienter med klass 1 och 2-fetma (BMI 30–40) särskilt om det föreligger obesitasrelaterad komorbiditet.

5 frågor: Alexander Fletcher-Sandersjöö

5 frågor till Alexander Fletcher-Sandersjöö

Alexander Fletcher-Sandersjöö, underläkare och doktorand i Stockholm, är en av författarna till ABC-artikeln om kroniskt subduralhematom.

ABC om Handläggning av patienter med kroniskt subduralhematom

ABC: Handläggning av patienter med kroniskt subduralhematom

Ett kroniskt subduralhematom är en ansamling av äldre blod och vätska mellan den hårda hjärnhinnan och spindelvävshinnan. Det är ett av de vanligaste tillstånden som kräver neurokir­urgi, och incidensen förväntas stiga i takt med den åldrande befolkningen och den ökade förskrivningen av blodförtunnande läkemedel.

Samband mellan primär levercancer och socioekonomisk status i Sverige

Samband mellan levercancer och socioekonomisk status i Sverige

Män med en låg hushållsinkomst och/eller män som bor i de mest socioekonomiskt utsatta områdena har den högsta incidensen av primär levercellscancer i Sverige. (3 kommentarer)

Sitt mindre – all rörelse räknas

Sitt mindre – all rörelse räknas

Nytt i Fyss allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för vuxna (18–64 år) är ett målintervall om 150–300 minuter per vecka på måttlig eller 75–150 minuter på hög intensitet, att stillasittandet bör begränsas och att all rörelse räknas.

Ett steg på vägen till precisionshälsa

Ett steg på vägen till precisionshälsa

Fyss underlättar levnadsvanearbetet genom att tillhandahålla evidensbaserade rekommendationer för fysisk aktivitet som prevention och behandling. I detta temanummer presenteras olika perspektiv av betydelse för läkare utifrån Fyss 2021.

Träning minskar risk för ny hjärtinfarkt

Fysisk träning minskar risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt

22 200 individer drabbas årligen av en akut hjärtinfarkt. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering kan minska kardiovaskulär och total mortalitet, sjukhusinläggning och risk för ny hjärtinfarkt samt förbättra kondition och muskelstyrka.

Låg till måttlig evidens för fysisk aktivitet vid migrän

Låg till måttlig evidens för fysisk aktivitet vid behandling av migrän

Fysisk aktivitet, som cykling, jogging eller stavgång, är ett evidensbaserat alternativ till icke-farmakologisk behandling av migrän. Evidensen är låg till måttlig för effekter på migränens frekvens, duration och intensitet samt förbättrad livskvalitet.

Fysisk aktivitet ger positiva effekter på metabola syndromet

Fysisk aktivitet kan förbättra faktorer i metabola syndromet

Fysisk aktivitet kan bland annat leda till en omfördelning av vikt från bukfett till muskelmassa och minskad insulinresistens. Ett samband mellan dos och respons talar för en så hög dos av fysisk aktivitet som möjligt.

Vårdpersonal kan främja fysisk aktivitet

Sjukvården spelar en nyckelroll i främjandet av fysisk aktivitet

Relativt små insatser från läkare kan göra stor skillnad för patienters fysiska aktivitet. Att ställa en enkel fråga om nuvarande aktivitetsnivå och återkoppla svaret har visat stor potential för att öka den fysiska aktiviteten. Att sjukvården tar en aktiv roll kan säkerställa att patienter förstår det bevisade sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa.

Rekommendation om träning vid cancer kan höja livskvalitet

Rekommendation om träning vid cancer kan förbättra livskvalitet

Under samtliga stadier av cancersjukdom spelar fysisk aktivitet spelar en viktig roll för att bibehålla livskvalitet, kondition och muskelstyrka samt för att minska den behandlings­relaterade trötthet som präglar canceröverlevnad.

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Minskad dyspné samt förbättrad livskvalitet och kondition. Regelbunden fysisk träning kan ha flera positiva effekter på personer med KOL eller lungfibros, men träningen behöver utformas individuellt utifrån personens hälsostatus.

5 frågor: »Många positiva effekter på hjärnan ses ...«

5 frågor till Eva Andersson

Eva Andersson, läkare och docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet, har tillsammans med kollegor skrivit om fysisk aktivitet vid depression och ångest.

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Fysisk aktivitet som behandlingsåtgärd minskar depressiva symtom i lika hög grad som behandling med antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi vid lindrig till måttlig depression. Vid svår depression är fysisk aktivitet motiverat i kombination med psykoterapi eller läkemedel. (3 kommentarer)

Patientsäkerhet är riskhantering

Patientsäkerhet är riskhantering

»Effektivt patientsäkerhetsarbete kan alltså beskrivas som dels en insikt om att varje vårdaktivitet innefattar risker, dels ett ansvar för att relevanta risker är kända samt att de är hanterade och sänkta till lägsta rimliga nivå.«

Låt Sil bli kärnan i framtidens kunskaps- och beslutsstöd

Låt Sil bli kärnan i framtidens kunskaps- och beslutsstöd

Socialstyrelsen bör få i uppdrag att föreslå en modell som garanterar jämlik tillgång till farmakologiska kunskaps- och beslutsstöd inom sjukvården. Det skriver Lars L Gustafsson, Birgit Eiermann och Mikael Hoffmann. (1 kommentar)

Ny standardbehandling av akut myeloisk leukemi kan vara på väg

Ny standardbehandling av akut myeloisk leukemi kan vara på väg

HEAT-AML-studien utgör första steget mot en ny standardbehandling av akut myeloisk leukemi där tillägg av hydroxiurea förbättrar behandlingseffekten.

Screeningupptäckta patienter med kolorektalcancer levde längre

Kolorektalcancer upptäckt med screening – överlevnaden högre

Patienter med screeningupptäckt kolorektalcancer (KRC) har betydligt högre överlevnad än de med symtombaserad diagnos, konstaterar en studie av populationsbaserade, etablerade screeningprogram i nio europeiska länder. (5 kommentarer)