Denna webbplats vänder sig till läkare

Medicinsk pedagogik blir evidensbaserad

Hälso- och sjukvård ska bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Evidensbaserad medicin (EBM) är numera en självklarhet. Kommande generationer av läkare och annan sjukvårdspersonal förses med EBM-verktyg för att de ska kunna ta till sig ny kunskap och kritiskt granska ny information. Det faller sig således naturligt att även utbildning av framtidens medarbetare borde bedrivas […]

Hög psykosrisk
kan identifieras tidigt

Schizofreni orsakar stort individuellt lidande och räknas till den tredje mest resurskrävande sjukdomen i WHOs sammanställning av sjukdomsbördan för olika sjukdomar [1]. I Sverige beräknas minst 30000–40000 personer med schizofreni behöva samhällets insatser. De senaste åren har ett växande internationellt intresse riktats mot möjligheten att förbättra prognosen vid schizofreni och andra långvariga psykoser genom att […]

Hälsokontroll med PSA-test – bara för välinformerade män

I de nationella riktlinjer för prostatacancer som publicerades av Socialstyrelsen i april 2007 fastställdes att någon rekommendation om allmän screening för prostatacancer med blodprovet prostataspecifikt antigen (PSA) inte är aktuell på grund av otillräckliga kunskaper om effekterna. Om en man utan symtom eller tecken på prostatacancer själv önskar en riktad hälsokontroll för prostatacancer ska han […]

Riks-Stroke och hur fallgropar
vid tolkning av resultaten undviks

Riks-Stroke, det svenska kvalitetsregistret för strokevården [1, 2], har funnits i tolv år. Målsättningen för Riks-Stroke är bla att tillförsäkra en hög och jämn kvalitet på strokevården i hela landet genom att sjukhusen får en kontinuerlig återkoppling av viktiga kvalitetsparametrar [3]. Under åren har en rad förbättringar gjorts i protokollet för datainsamlingen. I en ny […]

Registerstudie endast ett steg
i en vetenskaplig process

Under de senaste två decennierna har ett stort antal medicinska patientregister byggts upp i Sverige. Ambitionen är att kontinuerligt kunna följa respektive verksamhet och få ett underlag för kvalitetsgranskning och utvärdering. Man får då möjlighet att tex se i vilken utsträckning de olika klinikerna följer givna behandlingsrekommendationer, studera långtidsöverlevnaden efter viss behandling och konstatera om […]

Ska heroinister behandlas med heroin?

Ska svårbehandlade heroinister kunna behandlas med heroin? Den extremt kontroversiella frågan debatteras i BMJ. Tidskriften lyfter fram två debattörer som argumenterar för och emot. Jurgen Rehm, ordförande vid Centre for addiction and mental health i Toronto, argumenterar för att det kan vara motiverat att använda sig av heroinbehandling i särskilda fall. Rehm hänvisar till studier […]

Autism länkad till kromosomfel

En amerikansk studie presenterad i tidskriften New England Journal of Medicine visar en koppling mellan ett kromosomfel och autismspektrumstörning. Det rör sig om en kortare deletion eller multiplikation av ett kort fragment på kromosom 16 vilken tros orsaka runt 1 procent av alla fall av autismspektrumstörning. Författarna har tittat på ca 750 individer med autism […]

Genetisk variation årets upptäckt

Ökad förståelse kring hur vår arvsmassa skiljer sig mellan olika individer är 2007 års viktigaste vetenskapliga upptäckt, enligt den prestigefyllda tidskriften Science, som listat vad tidskriften anser är de viktigaste vetenskapliga landvinningarna under det gångna året. Alltsedan HUGO-projektet – vilket som bekant omfattade kartläggning av samtliga tre miljarder baspar i det mänskliga genomet – färdigställdes […]

Förståelse kring klaffsjukdomar gav Laskerpriset

Det är svårt att tro att det mesta vi i dag gör inom hjärtkirurgin var helt otänkbart för bara 50 år sedan. Utvecklingen med hjärt–lungmaskin, myokardpreservation och optimering av postoperativ vård har gjort allt mer avancerade hjärtkirurgiska ingrepp möjliga. I dag är det rutin att ge patienter nya kranskärl, byta en hjärtklaff eller ersätta en […]

Bra långtidsresultat med hudsparande mastektomi följd av direktrekonstruktion

Vid klassisk mastektomi tas bröstvårtan och huden ovanför tumörområdet med i preparatet, och patienten blir slät på toraxväggen. Det har blivit allt vanligare att erbjuda patienterna en direktrekonstruktion av bröstet i samband med mastektomin, oftast med ett implantat. För att få hudtäckning av bröstet sparas mer hud. Med hudsparande mastektomi brukar man mena att ytterligare […]

Aortaklaffbevarande kirurgi är komplicerad

Behandling av klaffstenoser – och då framför allt mitralisstenoser – var aktuellt redan på 1920-talet med hjälp av den slutna kommissurotomin, antingen digitalt eller med dilatator. Med introduktionen av extrakorporeal cirkulation och öppen hjärtkirurgi på 1950-talet öppnades möjligheten till rekonstruktion av klaffinsufficienser. Den dominerande orsaken till klaffinsufficiens på den tiden var reumatiskt vitium, där klaffbladen […]

Klaffbevarande kirurgi bör övervägas i första hand

Sjukdomar i aortaklaffen (stenos/insufficiens) och aortaroten/aorta ascendens (dilatation, dissektion, aneurysm eller ektasier) behandlas traditionellt med kirurgisk korrektion, där såväl aorta som aortaklaffen byts mot en mekanisk aortaklaffprotes och ett tubulärt graft till vilket koronarostierna sys (sk Bentall-operation med kompositgraft, Figur 1) [1, 2]. Även om denna operationsteknik vanligen ger utmärkta resultat, blir patienterna beroende av […]

Falskt förhöjda laktatvärden kan avslöja etylenglykolförgiftning

Etylenglykol förekommer i kylarvätska, låsoljor och bromsvätskor men också i vissa spolarvätskor och lösningsmedel. De viktigaste toxiska effekterna är metabolisk acidos och njurpåverkan. Acidosen beror framför allt på att de organiska syrorna glykolsyra och oxalsyra bildas, men viss mjölksyrabildning bidrar också (Figur 1). Etylenglykolförgiftning är en viktig differentialdiagnos vid oklar metabolisk acidos. Den definitiva diagnosen […]

Diskriminering av papperslösa i vården leder till lidande och död

I en färsk EU-finansierad rapport om tillgången till hälso- och sjukvård för papperslösa i Europa finner man att Sverige tillsammans med Österrike har det i särklass mest restriktiva regelverket [1]. Den unika och diskriminerande särbehandlingen av en specifik patientgrupp får allvarliga effekter, inte bara för patienterna utan också för vården och det svenska samhället. Ett […]

Skydd mot influensapandemi riskerar att undermineras

Oseltamivir, den aktiva substansen i läkemedlet Tamiflu, har av många utpekats som en viktig del i vårt försvar vid en framtida influensapandemi. När en pandemi inträffar kommer miljontals människor att använda oseltamivir i behandling eller i förebyggande syfte. Ett flertal länder har redan lagt upp lager på sammanlagt mer än tre miljarder piller som ett […]

HDL predicerar återhämtning efter stroke

Halterna av HDL-kolesterol och homocystein i blodet predicerar hur väl en patient som drabbas av stroke återfår sina kognitiva funktioner. Det visar en amerikansk studie som presenteras i Neurology. Författarna har utgått från 3680 individer över 35 år som samtliga drabbats av stroke. De följdes regelbundet upp till två år efter insjuknandet med bla kognitiva […]

Psykospreparat vid aggression inte bättre än placebo

De antipsykotiska preparaten haloperidol och risperidon är inte bättre än placebo när det gäller att behandla aggressivt beteende hos förståndshandikappade individer. Det visar en studie gjord av forskare från Storbritannien och Australien som presenteras i tidskriften Lancet. Studien omfattar 86 förståndshandikappade individer med aggressivt och utåtagerande beteende. Av dessa fick en grupp haloperidol, en grupp […]

Lättare ändra många beteenden samtidigt –
med motiverande stöd

För patienter med hjärt–kärlsjukdom kan det vara viktigt att sluta röka, ändra dieten, öka rörelseaktiviteterna och reducera alkoholintaget. I sådana fall har läkare rekommenderats att fokusera på en beteendeförändring i sänder. I en randomiserad studie med tre armar jämförs sådan rådgivning med att ge information och råd om samtliga beteenden samtidigt och med en kontrollgrupp […]

Livsmedelstillsatser kan öka hyperaktivitet hos barn

Hyperaktivitet är relativt vanligt i barnaåren, men orsakssambanden är oklara. Bland annat har olika ämnen och tillsatser i livsmedel – tex fosfat, glukos, laktos, konserveringsmedel och färgämnen – i olika studier associerats med ökad hyperaktivitet hos barn med hyperaktivt beteende. Detta uppmärksammades för cirka 30 år sedan av Feingol som också har fått ge namn […]

Interagerar Cardizem och Waran?

En äldre men vital kvinna med hypertoni, diabetes och förmaksflimmer hade länge ett stabilt INR på 2,5–3 med en warfarindos på 17,5 mg per vecka. Två veckor efter insättning av diltiazem, 180 mg dagligen, ökade hennes INR till 4,2 och var därefter svårinställt. Hon behandlas även med kandesartan, sotalol, insulin, B-vitamin och zopiklon. Det är […]