Gynnsam utveckling – men oroande vad gäller narkotika och analgetika

Giftinformationscentralen (GIC) har till uppgift att informera om risker, symtom och behandling vid akuta förgiftningar [1, 2]. I flera decennier har GIC kontinuerligt fått avidentifierade epikriskopior på förgiftningsfall från landets sjukhus. De epikriser som är av värde för centralens rådgivningsverksamhet sammanfattas, och epikriserna utgör också en av hörnstenarna i det profylaktiska arbetet. GIC har fortlöpande […]

Receptfritt paracetamol vanlig orsak till förgiftning bland tonårsflickor

Den vanligaste orsaken till läkemedelsförgiftning är överdosering av psykofarmaka. En nyligen genomförd studie visade att dessa förgiftningar var mer godartade år 2000 än tio år tidigare. När det gäller analgetika kunde man inte se samma gynnsamma utveckling [1]. Det har därför varit motiverat att särskilt studera omfattningen och de eventuella förändringarna när det gäller överdosering […]

Nya kunskaper om amyloid kan ge ny behandling vid alzheimer

Tack vare ansträngningar från olika delar av forskarsamhället, särskilt inom molekylärbiologi men också inom epidemiologisk och klinisk forskning, har vi de senaste åren kommit en bra bit på väg att förstå mekanismerna bakom neurodegeneration. Det har lett till ökad kunskap om sjukdomar såsom frontallobsdemens, amyotrofisk lateralskleros (ALS) och parkinson. Bland demenssjukdomarna har forskningen och den […]

Vänsterkammarrekonstruktion vid ischemisk hjärtsjukdom

Ischemisk hjärtsjukdom är den vanligaste bakomliggande orsaken till hjärtsvikt. Merparten av patienterna med denna sjukdom har genomgått en eller flera hjärtinfarkter. Trots lyckad tidig reperfusion (trombolys eller perkutan koronar intervention, PCI) uppkommer hos ca 20 procent av patienterna vänsterkammardilatation som leder till hjärtsvikt [1]. Kammarvolymen den viktiga faktorn Vid en obehandlad transmural hjärtinfarkt fortskrider cellskadan […]

Vad är behandlingseffekt om patienten blev bättre men ingen vet hur mycket ?

Vid utvärdering av möjlig effekt av en behandling, intervention eller annan åtgärd studeras samma individ minst två gånger, nämligen före och efter behandlingen i fråga. Datamaterialet kommer alltså att bestå av par av värden från varje individ, vilket måste beaktas vid valet av statistisk analysmetod. En annan viktig faktor, som är avgörande för valet av […]

Musik har en semantisk komponent

Likheterna mellan musik och språk är tydliga. Båda är kommunikationssystem med rösten som primärt uttrycksmedel i sång eller tal. Båda är allmänmänskliga och finns i någon form hos alla kända folkslag och kulturer. Båda använder sig av hierarkiskt ordnade syntaktiska strukturer: Toner binds samman till motiv, fraser och melodier i musiken och språket kan sönderdelas […]

»Tid är hjärtmuskel«

Begreppet »tid är hjärtmuskel« har snart inte undgått någon som är involverad i att behandla patienter med akut hjärtinfarkt. Frågan är dock hur vi bäst minimerar fördröjningstiden från symtomdebut med ST-höjning på EKG till reperfusion. Idag finns fem reperfusionsstrategier representerade i Sverige: Traditionell trombolys given på sjukhus. Prehospital trombolys given i ambulans. Primär PCI (perkutan […]

Opioider – skillnad i förekomst av urtikaria

Opioider kan delas in i tre grupper: naturliga (morfin, kodein), semisyntetiska (oxykodon, buprenorfin) och syntetiska (fentanyl, petidin, dextropropoxifen) [1]. Alla opioidanalgetika orsakar histaminfrisättning i varierande grad. Histaminfrisättningen kan ge upphov till lokala effekter som urtikaria och klåda vid injektionsstället eller systemisk effekt [2]. Urtikaria vid injektionsstället förekommer vid injektion med petidin och morfin, men i […]

Patientskador i svensk sjukvård får långvariga samhällsekonomiska effekter

Patienter som skadas i samband med behandling i svensk hälso- och sjukvård kan rikta ersättningsanspråk till vårdgivaren. Sedan år 1997 är vårdgivaren skyldig att ha en patientförsäkring som täcker sådan ersättning. Landsting och regioner samt Gotlands kommun är försäkrade genom Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). Anmälningen görs hos Personskadereglering AB (PSR), som genomför personskadeutredningar, beslutar i […]

Behandling av venösa bensår kostsamt för sjukvård och samhälle

Kostnaderna för att behandla venösa bensår i Sverige idag är höga. I en nyligen publicerad studie beräknades de årliga kostnaderna för att behandla den här patientgruppen till mellan 266 och 666 miljoner kronor [1], där den stora differensen beror på skillnader i publicerade prevalenstal. Det högre beloppet bedömdes i studien vara det mest adekvata. Utöver […]

Hypotermi efter perinatal asfyxi minskar risken för hjärnskada

Under de senaste åren har ett flertal lovande experimentella studier på nyfödda djur gett hopp om möjligheter att kyla nyfödda barn och därmed begränsa hjärnskadorna efter asfyxi. Kylning efter hjärtstopp hos vuxna har samtidigt blivit en del av standardbehandlingen på många centra. Ett par väl genomförda pilotstudier på nyfödda barn visar att måttlig hypotermi går […]

Syrgas som felkopplats till urinkateter orsakade subkutant emfysem

I litteraturen finns åtminstone två tidigare fall av subkutant emfysem efter syrgasinsufflation i urinblåsan beskrivna, båda från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg [1]. I båda fallen insjuknade patienten på en sjukvårdsinrättning, och ett av symtomen var smärta i nedre delen av buken. I ett av de båda fallen uppvisade patienten dessutom peritonitstatus. Vi beskriver ett parallellfall […]

Marburgfeber i Angola – epidemin kväst, men sjukdomen finns kvar

Nyligen har uppmärksamhet riktats mot ett utbrott av hemorragisk feber som pågår i Uigeprovinsen i norra Angola. Utbrottet tros ha börjat i oktober 2004. Den 21 mars 2005 kunde Centers for Disease Control and Prevention (CDC) konstatera att agens var Marburgvirus. Man hade då kunnat påvisa virus i nio av de tolv fall som man […]

Betablockerare räddar liv under kirurgi

Vilka läkemedel skall patienten ha under kirurgiska operationer? För 30 år sedan var det regel att hoppa över all kronisk medicinering. Syftet var att slippa bryta den preoperativa fastan och förhindra interaktioner med anestesiläkemedlen. Från mitten av 1980-talet blev det dock uppenbart att »utsättning« av hjärtmediciner, särskilt av betablockerare, är olämpligt. En nyare tanke är […]

Ryggbesvär inte alltid psykosocialt betingat

Många epidemiologiska studier har visat att psykosociala faktorer har betydelse för förloppet vid ryggbesvär. I den här refererade studien har Jellema och medarbetare undersökt om tidig psykosocial intervention i primärvård vid akuta, ospecifika ländryggsbesvär kan förbättra utfallet i form av funktionsförmåga, upplevd förbättring och sjukskrivning på grund av ländryggsbesvär. Totalt 41 distriktsläkarmottagningar i Holland inkluderade […]

Vävnadsodling – plastikkirurgens nya verktyg

Vävnadsodling, tissue engineering (TE), är en ung men snabbt växande forskningsgren som syftar till att bibehålla, återställa eller förbättra vävnaders och organs funktioner. Vanligtvis betyder TE att man kombinerar autologa celler som odlats utanför kroppen med någon form av tredimensionell matrix eller mall och transplanterar denna cell–matrixenhet tillbaka till patienten. I teorin har TE många […]

Antihormonell bröstcancerbehandling

För tre decennier sedan var behandling av bröstcancer förbehållen allmänkirurger, och behandlingen var likartad för alla patienter: mastektomi med axillutrymning. Psykosocialt omhändertagande och uppföljning omfattade huvudsakligen några tröstande och uppmuntrande ord. Hormon- och cytostatikabehandling prövades vid avancerad sjukdom men med få och kortvariga behandlingssvar. Idag är allt förändrat: kirurgi, strålbehandling, kemoterapi, psykosocialt omhändertagande, palliativ behandling […]

Amlodipin bättre än atenolol vid hypertoni

Behandlingen av hypertoni har under det senaste året kommit i centrum av debatten för kardiovaskulär prevention till följd av SBU-rapporten 2004 om behandling av måttligt förhöjt blodtryck [1] samt kort tid därefter publiceringen av en metaanalys i Lancet som hävdade att dokumentationen för betablockeraren atenolols kliniska effekter var svag [2]. Ytterligare data för debatten har […]

Begränsa utredningen vid cancer utan känd primärtumör

Ett stort antal cancerpatienter debuterar med metastasering, och trots omfattande utredning förblir åtskilliga tumörers primärursprung aldrig kända [1]. Terminologin har under åren varierat för okänd primärtumör, men internationellt har uttrycket CUP (carcinoma of unknown primary) blivit vedertaget [2]. CUP definieras således som metastatisk cancer där primärtumörens ursprung inte går att fastställa trots standardiserad utredning. CUP […]

AGREE-instrumentet praktisk metod för utvärdering av kliniska riktlinjer

Eftersom behovet av riktlinjer inom sjukvården har ökat de senaste åren, både internationellt [1] och inom Sverige, har samtidigt intresset för kvalitetsgranskning och utveckling av gällande medicinska riktlinjer ökat [2]. Företrädare för sjukvårdsprofessionen och beslutsfattare anser idag att dessa är verktyg för att sjukvården ska fungera konsekvent och effektivt med målet att minska gapet mellan […]