Denna webbplats vänder sig till läkare

5 frågor: Alexander Fletcher-Sandersjöö

5 frågor till Alexander Fletcher-Sandersjöö

Författarintervjun Alexander Fletcher-Sandersjöö, underläkare och doktorand i Stockholm, är en av författarna till ABC-artikeln om kroniskt subduralhematom.

ABC om Handläggning av patienter med kroniskt subduralhematom

ABC: Handläggning av patienter med kroniskt subduralhematom

Medicinens ABC Ett kroniskt subduralhematom är en ansamling av äldre blod och vätska mellan den hårda hjärnhinnan och spindelvävshinnan. Det är ett av de vanligaste tillstånden som kräver neurokir­urgi, och incidensen förväntas stiga i takt med den åldrande befolkningen och den ökade förskrivningen av blodförtunnande läkemedel.

Samband mellan primär levercancer och socioekonomisk status i Sverige

Samband mellan levercancer och socioekonomisk status i Sverige

Nya rön Män med en låg hushållsinkomst och/eller män som bor i de mest socioekonomiskt utsatta områdena har den högsta incidensen av primär levercellscancer i Sverige. (3 kommentarer)

Sitt mindre – all rörelse räknas

Sitt mindre – all rörelse räknas

Temaartikel Nytt i Fyss allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet och stillasittande för vuxna (18–64 år) är ett målintervall om 150–300 minuter per vecka på måttlig eller 75–150 minuter på hög intensitet, att stillasittandet bör begränsas och att all rörelse räknas.

Ett steg på vägen till precisionshälsa

Ett steg på vägen till precisionshälsa

Temainledning Fyss underlättar levnadsvanearbetet genom att tillhandahålla evidensbaserade rekommendationer för fysisk aktivitet som prevention och behandling. I detta temanummer presenteras olika perspektiv av betydelse för läkare utifrån Fyss 2021.

Träning minskar risk för ny hjärtinfarkt

Fysisk träning minskar risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt

Temaartikel 22 200 individer drabbas årligen av en akut hjärtinfarkt. Fysisk träning inom hjärtrehabilitering kan minska kardiovaskulär och total mortalitet, sjukhusinläggning och risk för ny hjärtinfarkt samt förbättra kondition och muskelstyrka.

Låg till måttlig evidens för fysisk aktivitet vid migrän

Låg till måttlig evidens för fysisk aktivitet vid behandling av migrän

Temaartikel Fysisk aktivitet, som cykling, jogging eller stavgång, är ett evidensbaserat alternativ till icke-farmakologisk behandling av migrän. Evidensen är låg till måttlig för effekter på migränens frekvens, duration och intensitet samt förbättrad livskvalitet.

Fysisk aktivitet ger positiva effekter på metabola syndromet

Fysisk aktivitet kan förbättra faktorer i metabola syndromet

Temaartikel Fysisk aktivitet kan bland annat leda till en omfördelning av vikt från bukfett till muskelmassa och minskad insulinresistens. Ett samband mellan dos och respons talar för en så hög dos av fysisk aktivitet som möjligt.

Vårdpersonal kan främja fysisk aktivitet

Sjukvården spelar en nyckelroll i främjandet av fysisk aktivitet

Temaartikel Relativt små insatser från läkare kan göra stor skillnad för patienters fysiska aktivitet. Att ställa en enkel fråga om nuvarande aktivitetsnivå och återkoppla svaret har visat stor potential för att öka den fysiska aktiviteten. Att sjukvården tar en aktiv roll kan säkerställa att patienter förstår det bevisade sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa.

Rekommendation om träning vid cancer kan höja livskvalitet

Rekommendation om träning vid cancer kan förbättra livskvalitet

Temaartikel Under samtliga stadier av cancersjukdom spelar fysisk aktivitet spelar en viktig roll för att bibehålla livskvalitet, kondition och muskelstyrka samt för att minska den behandlings­relaterade trötthet som präglar canceröverlevnad.

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Fysisk aktivitet kan reducera dyspné vid KOL och lungfibros

Temaartikel Minskad dyspné samt förbättrad livskvalitet och kondition. Regelbunden fysisk träning kan ha flera positiva effekter på personer med KOL eller lungfibros, men träningen behöver utformas individuellt utifrån personens hälsostatus.

5 frågor: »Många positiva effekter på hjärnan ses ...«

5 frågor till Eva Andersson

Författarintervjun Eva Andersson, läkare och docent vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska institutet, har tillsammans med kollegor skrivit om fysisk aktivitet vid depression och ångest.

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Fysisk aktivitet kan ha omedelbar effekt på depression och ångest

Temaartikel Fysisk aktivitet som behandlingsåtgärd minskar depressiva symtom i lika hög grad som behandling med antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi vid lindrig till måttlig depression. Vid svår depression är fysisk aktivitet motiverat i kombination med psykoterapi eller läkemedel. (3 kommentarer)

Patientsäkerhet är riskhantering

Patientsäkerhet är riskhantering

Reflexion »Effektivt patientsäkerhetsarbete kan alltså beskrivas som dels en insikt om att varje vårdaktivitet innefattar risker, dels ett ansvar för att relevanta risker är kända samt att de är hanterade och sänkta till lägsta rimliga nivå.«

Låt Sil bli kärnan i framtidens kunskaps- och beslutsstöd

Låt Sil bli kärnan i framtidens kunskaps- och beslutsstöd

Medicinsk kommentar Socialstyrelsen bör få i uppdrag att föreslå en modell som garanterar jämlik tillgång till farmakologiska kunskaps- och beslutsstöd inom sjukvården. Det skriver Lars L Gustafsson, Birgit Eiermann och Mikael Hoffmann. (1 kommentar)

Ny standardbehandling av akut myeloisk leukemi kan vara på väg

Ny standardbehandling av akut myeloisk leukemi kan vara på väg

Nya rön HEAT-AML-studien utgör första steget mot en ny standardbehandling av akut myeloisk leukemi där tillägg av hydroxiurea förbättrar behandlingseffekten.

Screeningupptäckta patienter med kolorektalcancer levde längre

Kolorektalcancer upptäckt med screening – överlevnaden högre

Nya rön Patienter med screeningupptäckt kolorektalcancer (KRC) har betydligt högre överlevnad än de med symtombaserad diagnos, konstaterar en studie av populationsbaserade, etablerade screeningprogram i nio europeiska länder. (5 kommentarer)

Tioårsuppföljning av Nationella forskarskolan i allmänmedicin

Tioårsuppföljning av Nationella forskarskolan i allmänmedicin

Rapport Nationella forskarskolan i allmänmedicin har sedan starten 2010 antagit 120 forskarstuderande i allmänmedicin från olika yrkeskategorier i primärvården. Utvärderingen av de doktorander som disputerat 2011–2020 visar att 87 procent fortsatt sin forskningskarriär efter disputationen.

Ta fyra blododlingsflaskor i en och samma venpunktion

Ta fyra blododlingsflaskor i en och samma venpunktion

Medicinsk kommentar Av tradition har i Sverige tagits fyra blododlingsflaskor uppdelat på två venpunktioner. Nya studier visar att fyra blododlingsflaskor i samma venpunktion ger likvärdigt resultat och fler erhållna blododlingsflaskor. Fyra blododlingsflaskor i samma venpunktion blir därför rekommenderad rutinmetod för blododling i svensk sjukvård.

4 frågor: Ett syndrom som expanderar vår kunskap om genetik

4 frågor till Karin Gunnarsson

Författarintervjun Karin Gunnarsson, specialistläkare i reumatologi vid Karolinska universitetssjukhuset, har tillsammans med kollegor skrivit den första fallbeskrivningen av svenska patienter med det autoinflammatoriska syndromet VEXAS.

1 … 38 39 40 41 42 … 445