Denna webbplats vänder sig till läkare

De apatiska barnen – en utmaning för svensk barnsjukvård

I »Elementär barnpsykiatri« kan man läsa att psykiska trauman kan framkalla »en apatineuros som kan te sig antingen som en schizofreni av kataton typ eller som en depression med stark hämning« [1]. Så beskrev Anna-Lisa Annell redan 1958 det tillstånd som vi nu blivit mycket bekanta med hos asylsökande flyktingbarn [2-7] i vårt land. Senare […]

Ord kan göra ont

Fördomar, vanföreställningar och slentrian är svåra att ändra, kanske särskilt när de förekommer i sjukvården. Stämmer dessutom våra föreställningar med ett allmänt empatiskt förhållningssätt blir de lätt odiskutabla sanningar. Detta blir uppenbart när det gäller vårt sätt att bemöta och informera patienter under olika obehagliga och smärtsamma procedurer. Medkänsla innebär då ofta att vi som […]

Asylprocess grogrund för apati hos vissa barn

En retrospektiv studie har gjorts av asylsökande barn som sökt barnpsykiatrisk behandling. Syftet har varit att kartlägga barnens tidigare sjuklighet, diagnos, etnisk bakgrund och mödrarnas psykiska hälsa samt att utvärdera vilken roll permanent/tillfälligt uppehållstillstånd (PUT/TUT) har för tillfrisknande. Resultaten har jämförts med resultaten i en undergrupp barn som någon gång under kontakten behövt hjälp med […]

»Inte doktorns bord« – ett vanligt dilemma i sjukskrivningskonsultationer

Sjukskrivningstalen i Sverige har varierat under de senaste årtiondena [1]. Politiska faktorer, arbetslöshet, antalet karensdagar med flera faktorer bidrar till fluktuationerna. Det är framförallt långtidssjukskrivningar och sjuk- och aktivitetsersättningar som står för den stora ökningen av kostnader [1]. Det finns inte någon motsvarande statistik som visar att befolkningen på ett avgörande sätt blivit sjukligare. I […]

Kinoloner – bot som blivit hot

Fallbeskrivning: »En medelålders man med abscesser i pankreas, två drän genom bukväggen och sedan tre veckor behandling med ciprofloxacin i tablettform vårdas på ett universitetssjukhus. Odling visar växt från dränen av Escherichia coli, resistenta mot samtliga tillgängliga perorala antibiotika inklusive kinoloner.« Ovanstående fall får illustrera att behandlingsproblem på grund av antibiotikaresistens har blivit vanligare även […]

Ovanliga bakteriefynd i sår hos tsunamipatienter

Till avdelningen för klinisk mikrobiologi, Karolinska Universitetslaboratoriet (med bakteriologisk diagnostik vid Karolinska Universitetssjukhuset i både Huddinge och Solna) har odlingar från sekret (till stor del sårsekret), urin och nedre luftvägar kommit från totalt 229 patienter som sökt vård efter att ha råkat ut för tsunamikatastrofen i Asien den 26 december 2004. Redan tidigt i det […]

Abort – en tabubelagd rättighet

Antalet aborter i Sverige har sedan 1975 pendlat mellan 30 000 och 38 000 per år, vilket innebär att var fjärde känd graviditet avslutas med inducerad abort [1]. Varannan svensk kvinna gör i snitt en abort under sin livstid. Abort är såle- des en del av kvinnors reproduktiva historia, och en metod för planerat föräldraskap […]

Interaktion mellan karbamazepin och flukonazol

Karbamazepin metaboliseras i hög grad till den aktiva 10-, 11-epoxiden. Metabolismen katalyseras främst av CYP3A4, men även andra enzymer är iblandade. Karbamazepin inducerar CYP3A4, CYP1A2 samt CYP2B6 [1-3). Flukonazol utsöndras främst oförändrat i urinen (80 procent). Den återstående fraktionen metaboliseras, sannolikt via CYP2C9 och CYP3A4. Flukonazol är en hämmare av CYP2C9 och CYP3A4. Hämningen av […]

Låginkomstländerna töms på läkare

Ett stort antal läkare flyttar från u-länder för att arbeta i västvärlden. En amerikansk studie, som presenteras i New England Journal of Medicine, har sammanställt material från ett antal databaser från hälsomyndigheter i olika länder samt från WHO om var läkare arbetar och var de fått sin medicinarutbildning. I USA, Storbritannien, Australien och Kanada utgör […]

Tatuering – orsak till sarkoidos?

Etiologin till den inflammatoriska sjukdomen sarkoidos är fortfarande okänd. I en artikel av D Antonovich och J Callen beskrivs ett patientfall där författarna menar att kosmetisk hudtatuering, »permanent makeup«, utlöst systemisk sarkoidos. Patienten är en 41-årig amerikansk kvinna, som sedan ett par månader noterat hudförändringar längs överläpp och ögonbryn, där hon tre år tidigare tatuerats. […]

Låg födelsevikt riskfaktor för koronarsjukdom

Individer med låg födelsevikt drabbas i större utsträckning än normalt av koronarsjukdom senare i livet. Det visar en kohortstudie på 8760 personer från Helsingforsområdet, som presenteras i New England Journal of Medicine. Personerna var födda mellan 1934 och 1944, och 444 av dem hade, när studien avslutades, tagits in på sjukhus eller avlidit på grund […]

»Ångest, ångest
är min arvedel …«

»Ångest, ångest är min arvedel, min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen«, skriver Pär Lagerkvist i sin lyrikdebut »Ångest« från 1916. Dessvärre är Lagerkvist inte den enda svensken med ångest, snarare tvärtom. Ångestsyndrom utgör den största gruppen bland de psykiska sjukdomarna i befolkningen och svarar för en tredjedel av de totala kostnaderna för psykisk […]

Posttraumatiskt stressyndrom är en folksjukdom

Från Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet har Kerstin Bergh Johannesson och medarbetare initierat en viktig kartläggning av resurser i Sverige för tidiga och sena insatser till följd av traumatiska händelser. I denna kartläggning, som redovisas i veckans nummer av Läkartidningen, har en enkät ställts till ansvariga för psykiatrin i olika landsting. Dessa har svarat […]

Specialistteam för traumarelaterade störningar – en bristvara i Sverige

De psykologiska effekterna av traumatiska upplevelser kan bli långvariga och svårartade. I ett samhälle där förekomsten av dessa företeelser tyvärr blivit vanligare är det allt viktigare att uppmärksamma detta problem. Människor som utsatts för plötsliga traumatiska händelser kan utveckla fortsatta stressreaktioner och löpa risk för bla posttraumatiska stressyndrom. Enligt olika uppskattningar beräknas förekomsten av posttraumatiska […]

Behandling av ångestsyndrom

I psykiatriskt språkbruk används begreppet ångest för att beteckna en grupp ospecifika, obehagliga symtom som liknar upplevelserna av, och reaktionerna på, skräck och fruktan. I den svenska översättningen av de diagnostiska kriterierna i DSM-IV (the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, revision IV) definieras ångest som olustkänslor eller kroppsliga spänningssymtom inför en förväntad fara […]

Mycoplasma genitalium bör misstänkas vid ospecifik uretrit och cervicit

Av de patienter som kommer till hud- och STD-kliniken vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå med symtom har många sveda och trängning vid vattenkastning och flytningar. Uretrit är ett vanligt symtom vid infektion med klamydia (Chlamydia trachomatis) eller gonorré (Neisseria gonorrhoeae), men många fall av uretrit och andra genitala infektioner kan inte härledas till någon av […]

Konformationsförändrade proteiner orsakar neurodegenerativa sjukdomar

Alltsedan 1950-talet har den neurovetenskapliga forskningen resulterat i ett flertal läkemedel som korrigerar under- eller överfunktion av neurotransmittorer. Sådana farmaka mot schizofreni, Parkinsons sjukdom, epilepsi, depression och Alzheimers sjukdom är värdefulla i kliniken och kan ge betydande symtomatiska vinster. Protektiva och kurativa terapeutiska strategier är emellertid önskvärda, men de förutsätter en detaljerad förståelse av de […]

Kan kronisk smärta och smärtspridning induceras via gliala mekanismer?

Det finns olika typer av smärta. Den akuta fysiologiska smärtan utgör ett varningssystem. Nociceptiv smärta är en följd av en vävnadsskada, ofta med en inflammatorisk komponent. Neurogen eller neuropatisk smärta utgår från en nerv-skada eller sjukdom. Smärtan kvarstår ibland efter att den ursprungliga skadan läkt och kan övergå i långvarig smärta. Signalvägar finns således för […]

Antivirala läkemedel vid influensa – aktuella rekommendationer

Influensa är en virusinfektion som någon gång drabbar alla människor. Det finns två typer av virus som orsakar influensa, influensa A- och influensa B-virus. Av influensa A-virus finns många olika subtyper. Influensavirus karakteriseras av två ytmolekyler, hemagglutinin (H eller HA) och neuraminidas (N eller NA). Det finns 16 olika H- och 9 olika N-typer, som […]

Influensa, fåglar och pandemihot

Det råder för närvarande viss förvirring kring begreppet influensa. Bäst känner vi sjukdomen som en återkommande vinterinfektion med växlande utbredning. Sedan årtionden tillbaka lever vi dessutom med hotet om nästa världsomspännande influensa, en pandemi. Det mest omtalade exemplet på en svår pandemi är spanska sjukan, för mer än 85 år sedan. Två senare influensapandemier (1957 […]