Denna webbplats vänder sig till läkare

Unik longitudinell studie har följt familjer med hög respektive låg risk att drabbas av depression över tre generationer

Nya rön Att depression går i släkten är välkänt. Risken att insjukna i depression är dubbelt så stor hos förstagradssläktingar till deprimerade individer som hos kontroller. Faktorer som tidigt insjuknande och återkommande depressioner är associerade med en ökad anhopning av egentlig depression inom en familj. En amerikansk longitudinell, retrospektiv familjestudie har undersökt psykisk funktionsförmåga och förekomst av […]

Ifrågasatt synträning vid hemianopsi

Nya rön Homonyma synfältsskador är vanliga hos patienter som drabbats av stroke. Vardagslivet kan då påverkas drastiskt på grund av orienterings- och lässvårigheter. Viss spontan förbättring kan förekomma men specifik terapi har saknats. En kommersiellt tillgänglig synträningsmetod vision restoration therapy (VRT) – framtagen av en forskargrupp i Tyskland – har under senaste månaderna varit föremål för intensiv […]

Skador på alarligamenten är associerade med besvär efter pisksnärtsvåld

Nya rön Kråkenes har tidigare beskrivit skador som kan ses på MRI i nackens övre segment efter pisksnärtsvåld, och jämfört med ett kontrollmaterial. I en aktuell artikel analyseras vilka strukturer som är sammankopplade med de skadades besvär. Man har studerat 92 kroniska pisk- snärtskadade patienter av grad WAD 2, samt 30 kontrollpersoner. Samtliga har besvarat ett frågeformulär, […]

Vem eller vad ska läkaren vara lojal emot vid intygsskrivning: Samhället, vetenskapsidealet eller patienten?

Nya rön Enligt den amerikanska sociologen Paul Starr är det i kraft av sitt utbildnings- och vetenskapsideal som läkarkåren har uppnått sin kulturella auktoritet och professionella suveränitet [1]. På den grunden har legitimerade läkare blivit de som ställer diagnoser och förklarar patienter friska eller sjuka enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Doktorer antas sålunda vara lojala mot samhället […]

Klinisk effekt eller placebo när magnetarmband uppges lindra smärta vid artros?

Nya rön Vetenskapliga studier visar att patienter av idag är medvetna och kunniga och mindre traditionella i sitt tänkande än vad vi i sjukvården är. Många personer med ledbesvär använder olika typer av komplementära eller alternativmedicinska metoder som komplement till den etablerade medicinska behandlingen. Om vinsterna överväger nackdelarna bedöms ofta behandlingen som värdefull oavsett vetenskaplig evidens. Magnetiska […]

Ökad risk för uterusruptur efter tidigare kejsarsnitt, särskilt vid induktion med prostaglandiner

Nya rön Incidensen av uterusruptur och perinatal död hos 35854 kvinnor i Skottland som genomgått sectio och som planerade vaginal förlossning nästa gång analyserades i en populationsbaserad retrospektiv kohortstudie. Data är från åren 1985–1998. Man uteslöt kvinnor med mer än ett tidigare sectio, tvillinggraviditet, prematuritet och överburenhet från analysen. Resultatet visade att 74 procent födde vaginalt. Uterusruptur […]

Inför ett nationellt diabetesincidensregister!

Medicinsk kommentar Diabetes är en allvarlig sjukdom, inte bara för den enskilde patienten, utan även för samhället som påverkas av sjukdomens konsekvenser. Diabetessjukdomen kräver god sjukvård för att utveckling av komplikationer ska kunna förebyggas, men även resurser för vård av patienter som drabbats av komplikationer krävs. I ett internationellt perspektiv tyder mycket på att diabetessjukdomens betydelse kommer […]

Kateterinterventioner vid medfödda hjärtfel alternativ till öppen kirurgi

Klinik och vetenskap Utvecklingen av kateterteknik är en direkt följd av tidiga radiologiska landvinningar, som punktionsteknik och angiografi. Kontrastangiografin var i bruk redan på 1930-talet men var svår att utföra, då tekniken byggde på direktpunktion eller friläggning av kärl. För modern perkutan punktionsteknik spelade den svenske radiologen Sven Ivar Seldinger en avgörande roll. Genialt och enkelt beskrev han […]

Lindrig utvecklingsstörning – dags att se över definition och terminologi

Klinik och vetenskap I Skolverkets Faktablad anges att: »Barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda går i särskola. Till särskolan räknas den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. Ungefär 3 procent av eleverna i Sverige, det vill säga drygt 20 000 barn och ungdomar går i särskolan (2002)« [1]. Vårt arbete […]

Förtäring av frätande ämnen – esofagogastroskopi vägleder terapin

Klinik och vetenskap Scenariot för frätskador av syra–basämnen har generellt sett förbättrats de senaste åren. Det beror delvis på införda säkerhetsåtgärder för förpackningar och minskad användning i hemmen av frätande ämnen men också på att innehållet i vissa produkter har ändrats. Exempelvis har metasilikater i maskindiskmedel bytts ut mot mindre farliga disilikater, och barn som tidigare lades in […]

LD-isoenzym i uterusaspirat potentiell markör för endometriecancer

Klinik och vetenskap Blödning efter menopaus är ofta första tecknet på endometriecancer. Emellertid är det endast en mindre del av patienterna med postmenopausala blödningar som har endometriecancer [1]. Vid misstänkt endometriecancer är det därför önskvärt med en utredningsgång som kan minska antalet onödiga skrapningar eller hysteroskopier utan att minska sannolikheten för påvisande av cancer. Endometriet är lättillgängligt, och […]

Efternamn som markör för etnicitet

Klinik och vetenskap Vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, och barnhälsovårdens länsenhet, Akademiska barnsjukhuset i Uppsala, bedrivs för närvarande ett kontrollerat interventionsförsök med nya psykosociala metoder inom den förebyggande hälsovården för barn i åldern 0–18 månader, Barnhälsovård i förändring (BIF). Projektet har en experimentliknande ansats med försöks- och kontrollbarnavårdscentraler samt mätningar före och efter det […]

Uppföljning av urinblåsecancer – en uppgift för urologsjuksköterska?

Klinik och vetenskap Historiskt sett har det inom sjukvården funnits skarpa gränser mellan olika personalkategoriers uppgifter. Efter en för många år sedan försiktig inledning med sjuksköterskeledda hypertoni- och diabetesmottagningar har man kommit till insikt om att vissa sjukvårdsuppgifter som man anser bör ut- föras av läkare bättre sköts av specialutbildade sjuksköterskor. Det har även blivit alltmer uppenbart att […]

Abdominell tuberkulos – en nygammal diagnostisk utmaning

Klinik och vetenskap Ungefär 2 miljarder människor är idag bärare av tuberkelbakterien. Varje år insjuknar minst 9 miljoner människor i aktiv tuberkulos (tbc) och 2–3 miljoner dör. Majoriteten av fallen återfinns i tredje världen [1]. I Sverige har vi för närvarande ca 500 fall om året. Globalt sett är tbc en sjukdom som drabbar främst barn och yngre […]

Tolkning av leverprov avgör val av undersökning vid hepatocellulär ikterus

Klinik och vetenskap Ikterus är ett viktigt kliniskt problem som handläggs av både internister och kirurger. Förr delades ikterus upp i medicinsk och kirurgisk ikterus, beroende på förekomst eller avsaknad av gallvägsobstruktion. Man har gått ifrån denna terminologi, eftersom patienter med obstruktiv ikterus numera tas om hand av terapeutiska endoskopister, som ofta är gastroenterologer, och vissa patienter med […]

Betalaktamer förstahandsval vid lindrig till måttlig samhällsförvärvad pneumoni

Nya rön Den optimala antibiotikabehandlingen vid samhällsförvärvad pneumoni är oklar. Det beror bland annat på svårigheterna att ställa etiologisk diagnos. Det är också omdiskuterat i vilken utsträckning primär behandling av pneumoni, förutom för Streptococcus pneumoniae, också bör täcka atypiska patogener (Mycoplasma pneumoniae, Legionella spp och Chlamydophila pneumoniae). I en metaanalys inkluderades alla randomiserade, dubbelblinda studier av vuxna […]

Psykiska symtom minskade efter gruppterapi för kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen

Nya rön Enligt studier under 1990-talet är förekomsten av sexuella barndomsövergrepp bland kvinnor i normalbefolkningen 15–30 procent (Fergusson och Mullen, 1999), och studier bland kvinnliga psykiatriska patienter visar en förekomst på 25–77 procent. Risken att som vuxen drabbas av psykiska svårigheter, som depression, ångest, fobi, ätstörningar och missbruk, är stor. Också självmordsförsök och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) har […]

Skillnaden mellan modafinil och amfetamin

Läkemedelsfrågan Amfetamin är ett indirekt verkande sympatomimetiskt ämne med uttalad stimulerande effekt på det centrala nervsystemet. Amfetamin stimulerar frisättningen av biogena aminer från nervändarna både centralt och perifert. Legala indikationer för amfetamin är narkolepsi och hyperaktivitet hos barn [1]. Även modafinil är ett centralverkande sympatometikum och används för behandling av narkolepsi. I Fass klassas det som […]

Angiogeneshämmare vid neovaskulär åldersrelaterad makula degeneration – lovande terapi eller risk för oönskade effekter?

Nya rön Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är ett betydande problem för de äldre i samhället med risk för svår synnedsättning, särskilt vid den neovaskulära formen av sjukdomen. Vid denna form växer korioidala kärlnybildningar (CNV) in under näthinnan eller dess pigmentepitel. Blodkärlen är sköra – med vätskeläckage och blödningar – och läker så småningom med ärrbildning. När nybildade blodkärl […]

När skall intensivvårdspatienter trakeotomeras?

Nya rön I en metaanalys [1] har frågan om tidig eller sen trakeotomi hos intensivvårdspatienter utvärderats. Tidig trakeotomi definierades som start inom sju dygn efter ankomst till intensivvårdsavdelning och påbörjad respiratorbehandling. Fem studier ingår i metaanalysen (totalt 406 patienter). Enligt analysen hade tidpunkt för trakeotomi ingen signifikant påverkan på vare sig mortalitet eller pneumonifrekvens. Däremot innebar tidig […]

1 … 417 418 419 420 421 … 429