Denna webbplats vänder sig till läkare

Ökad risk för uterusruptur efter tidigare kejsarsnitt, särskilt vid induktion med prostaglandiner

Incidensen av uterusruptur och perinatal död hos 35854 kvinnor i Skottland som genomgått sectio och som planerade vaginal förlossning nästa gång analyserades i en populationsbaserad retrospektiv kohortstudie. Data är från åren 1985–1998. Man uteslöt kvinnor med mer än ett tidigare sectio, tvillinggraviditet, prematuritet och överburenhet från analysen. Resultatet visade att 74 procent födde vaginalt. Uterusruptur […]

Inför ett nationellt diabetesincidensregister!

Diabetes är en allvarlig sjukdom, inte bara för den enskilde patienten, utan även för samhället som påverkas av sjukdomens konsekvenser. Diabetessjukdomen kräver god sjukvård för att utveckling av komplikationer ska kunna förebyggas, men även resurser för vård av patienter som drabbats av komplikationer krävs. I ett internationellt perspektiv tyder mycket på att diabetessjukdomens betydelse kommer […]

Kateterinterventioner vid medfödda hjärtfel alternativ till öppen kirurgi

Utvecklingen av kateterteknik är en direkt följd av tidiga radiologiska landvinningar, som punktionsteknik och angiografi. Kontrastangiografin var i bruk redan på 1930-talet men var svår att utföra, då tekniken byggde på direktpunktion eller friläggning av kärl. För modern perkutan punktionsteknik spelade den svenske radiologen Sven Ivar Seldinger en avgörande roll. Genialt och enkelt beskrev han […]

Lindrig utvecklingsstörning – dags att se över definition och terminologi

I Skolverkets Faktablad anges att: »Barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda går i särskola. Till särskolan räknas den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. Ungefär 3 procent av eleverna i Sverige, det vill säga drygt 20 000 barn och ungdomar går i särskolan (2002)« [1]. Vårt arbete […]

Förtäring av frätande ämnen – esofagogastroskopi vägleder terapin

Scenariot för frätskador av syra–basämnen har generellt sett förbättrats de senaste åren. Det beror delvis på införda säkerhetsåtgärder för förpackningar och minskad användning i hemmen av frätande ämnen men också på att innehållet i vissa produkter har ändrats. Exempelvis har metasilikater i maskindiskmedel bytts ut mot mindre farliga disilikater, och barn som tidigare lades in […]

LD-isoenzym i uterusaspirat potentiell markör för endometriecancer

Blödning efter menopaus är ofta första tecknet på endometriecancer. Emellertid är det endast en mindre del av patienterna med postmenopausala blödningar som har endometriecancer [1]. Vid misstänkt endometriecancer är det därför önskvärt med en utredningsgång som kan minska antalet onödiga skrapningar eller hysteroskopier utan att minska sannolikheten för påvisande av cancer. Endometriet är lättillgängligt, och […]

Efternamn som markör för etnicitet

Vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet, och barnhälsovårdens länsenhet, Akademiska barnsjukhuset i Uppsala, bedrivs för närvarande ett kontrollerat interventionsförsök med nya psykosociala metoder inom den förebyggande hälsovården för barn i åldern 0–18 månader, Barnhälsovård i förändring (BIF). Projektet har en experimentliknande ansats med försöks- och kontrollbarnavårdscentraler samt mätningar före och efter det […]

Uppföljning av urinblåsecancer – en uppgift för urologsjuksköterska?

Historiskt sett har det inom sjukvården funnits skarpa gränser mellan olika personalkategoriers uppgifter. Efter en för många år sedan försiktig inledning med sjuksköterskeledda hypertoni- och diabetesmottagningar har man kommit till insikt om att vissa sjukvårdsuppgifter som man anser bör ut- föras av läkare bättre sköts av specialutbildade sjuksköterskor. Det har även blivit alltmer uppenbart att […]

Abdominell tuberkulos – en nygammal diagnostisk utmaning

Ungefär 2 miljarder människor är idag bärare av tuberkelbakterien. Varje år insjuknar minst 9 miljoner människor i aktiv tuberkulos (tbc) och 2–3 miljoner dör. Majoriteten av fallen återfinns i tredje världen [1]. I Sverige har vi för närvarande ca 500 fall om året. Globalt sett är tbc en sjukdom som drabbar främst barn och yngre […]

Tolkning av leverprov avgör val av undersökning vid hepatocellulär ikterus

Ikterus är ett viktigt kliniskt problem som handläggs av både internister och kirurger. Förr delades ikterus upp i medicinsk och kirurgisk ikterus, beroende på förekomst eller avsaknad av gallvägsobstruktion. Man har gått ifrån denna terminologi, eftersom patienter med obstruktiv ikterus numera tas om hand av terapeutiska endoskopister, som ofta är gastroenterologer, och vissa patienter med […]

Betalaktamer förstahandsval vid lindrig till måttlig samhällsförvärvad pneumoni

Den optimala antibiotikabehandlingen vid samhällsförvärvad pneumoni är oklar. Det beror bland annat på svårigheterna att ställa etiologisk diagnos. Det är också omdiskuterat i vilken utsträckning primär behandling av pneumoni, förutom för Streptococcus pneumoniae, också bör täcka atypiska patogener (Mycoplasma pneumoniae, Legionella spp och Chlamydophila pneumoniae). I en metaanalys inkluderades alla randomiserade, dubbelblinda studier av vuxna […]

Psykiska symtom minskade efter gruppterapi för kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen

Enligt studier under 1990-talet är förekomsten av sexuella barndomsövergrepp bland kvinnor i normalbefolkningen 15–30 procent (Fergusson och Mullen, 1999), och studier bland kvinnliga psykiatriska patienter visar en förekomst på 25–77 procent. Risken att som vuxen drabbas av psykiska svårigheter, som depression, ångest, fobi, ätstörningar och missbruk, är stor. Också självmordsförsök och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) har […]

Skillnaden mellan modafinil och amfetamin

Amfetamin är ett indirekt verkande sympatomimetiskt ämne med uttalad stimulerande effekt på det centrala nervsystemet. Amfetamin stimulerar frisättningen av biogena aminer från nervändarna både centralt och perifert. Legala indikationer för amfetamin är narkolepsi och hyperaktivitet hos barn [1]. Även modafinil är ett centralverkande sympatometikum och används för behandling av narkolepsi. I Fass klassas det som […]

Angiogeneshämmare vid neovaskulär åldersrelaterad makula degeneration – lovande terapi eller risk för oönskade effekter?

Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är ett betydande problem för de äldre i samhället med risk för svår synnedsättning, särskilt vid den neovaskulära formen av sjukdomen. Vid denna form växer korioidala kärlnybildningar (CNV) in under näthinnan eller dess pigmentepitel. Blodkärlen är sköra – med vätskeläckage och blödningar – och läker så småningom med ärrbildning. När nybildade blodkärl […]

När skall intensivvårdspatienter trakeotomeras?

I en metaanalys [1] har frågan om tidig eller sen trakeotomi hos intensivvårdspatienter utvärderats. Tidig trakeotomi definierades som start inom sju dygn efter ankomst till intensivvårdsavdelning och påbörjad respiratorbehandling. Fem studier ingår i metaanalysen (totalt 406 patienter). Enligt analysen hade tidpunkt för trakeotomi ingen signifikant påverkan på vare sig mortalitet eller pneumonifrekvens. Däremot innebar tidig […]

Fakta och råd om sputumprov från patienter i primärvård med samhällsförvärvad pneumoni

I samband med en prospektiv studie [1] angående etiologin bakom samhällsförvärvad pneumoni – omhändertagen i primärvård – gjordes ökade insatser för erhålla sputumprov från berörda patienter [2]. De patienter som misstänktes ha pneumoni uppmanades att spontant hosta upp ett sputumprov. I de fall där detta misslyckades fick patienten inhalera nebuliserad hyperton (3-procentig) koksaltlösning för att […]

Primärvårdsstudie bekräftar: Hög dödlighet hos hypertonipatienter
med typ 2-diabetes

Hypertonipatienter har trots farmakologisk behandling en högre morbiditet och mortalitet än normotensiva individer. Det är mycket vanligt att hypertoni är kombinerad också med andra riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom. Även typ 2- diabetes är vanligt förekommande hos hypertonipatienter. Vid vårdcentralen i Skara har en särskild diabetesmottagning funnits sedan 1975 och en hypertonimottagning sedan 1977. I slutet av […]

Läkaretiken och de apatiska flyktingbarnen

I en artikel i Dagens Nyheter den 6 maj i år beskriver barnläkaren Olle Jeppsson de problem som uppstår när läkaren blir systemets hantlangare: Hur kan han som vanlig barnläkare hamna i en situation där han blir delaktig i en omänsklig hantering av ett barn? Med hans hjälp kan ett apatiskt flyktingbarn transporteras som ett […]

Antalet hudcancerfall ökar – även bland yngre

En kraftig incidensökning av hudcancer har noterats de senaste decennierna. Det rör sig huvudsakligen om tre hudcancerformer: malignt melanom, basalcellscancer och skivepitelcancer (med dess förstadium aktiniska keratoser). Förutom dessa finns en rad betydligt ovanligare tumörtyper som inte kommer att beröras i denna artikel. Behandlingen av dessa tre former (Fakta 1) har traditionellt genom åren bestått […]


Paleolitisk kost
och evolutionsmedicin:
nyckel till västvärldens sjukdomar

På senare år har evolutionsläran börjat tillämpas mer systematiskt inom medicinen, och ibland har dessa ansatser förts samman under beteckningen evolutionsmedicin (eng evolutionary medicine, Darwinian medicine) [1]. Evolutionsmedicin och sjukdom Frågor om hur sjukdomar och symtom uppstår besvaras här i evolutionära termer snarare än i cellbiologiskt eller fysiologiskt perspektiv. Inom evolutionsmedicinen är man mer intresserad […]