Snart går vi in i advent, och inget är som väntans tider. Många ser fram emot julen och ledigheterna. Sedan är vi några som också väntar på regeringens forsknings- och innovationsproposition, som ska komma i slutet av året. Forsknings- och innovationspolitiken är ett av få områden där det finns en tradition av att arbeta med långsiktighet genom att anta en proposition som styr den politiska inriktningen under flera år. Forskande läkare utgör med sin kombination av medicinsk, vetenskaplig och klinisk kunskap en viktig pusselbit som är central för vårdens långsiktiga utveckling och för patientsäkerheten. Vi har under en lång tid sett en nedåtgående trend gällande andelen disputerade läkare. Minskad forskningsaktivitet bland läkare påverkar på sikt också kvaliteten i grund- och forskarutbildningen. Läkarförbundet har uppvaktat regeringen och lämnat in en skriftlig lista över vad vi anser är avgörande för att säkra att Sverige blir en ledande medicinsk forskningsnation. Här sammanfattas våra viktigaste inspel. Sjukvårdens ansvar för den kliniska forskningen behöver tydliggöras. Forskning konkurreras lätt ut av det kliniska arbetet i vardagen. Många är vittnesmålen om hur forsknings-”lediga” kollegor behöver rycka in för att täcka plötsliga schemaluckor. Enligt Läkarförbundets forskningsenkät har var tredje läkare som forskar mindre forskningstid än vad de blivit lovade. Vi anser att staten behöver tydliggöra och följa upp regionernas forskningsansvar samt att regionerna i sin tur behöver bli bättre på att bemanna verksamheten så att det finns tid för forskning – detta gäller inte bara universitetssjukhusen, utan också övriga sjukhus och primärvården. Satsa på forskningsintresserade studenter och yngre forskare. Läkare måste under hela sin karriär beredas möjlighet att bedriva forskning. Det gäller redan under grundutbildningen, där en tydlig och tidig forskningsanknytning är viktig för att säkra återväxten av forskande läkare och forskningshandledare. Läkarförbundet anser att forskar-AT, forskar-BT och forskar-ST är ett framgångsrikt sätt att sänka disputationsåldern för läkare, och vår uppfattning är att alla regioner ska erbjuda dessa tjänster. Förutsättningarna för att kombinera forskning och kliniskt arbete genom hela yrkeslivet måste förbättras. Klinisk patientnära forskning är ett område där Sverige har stora möjligheter att bedriva forskning i världsklass – om läkarna ges möjligheter att delta i arbetet. Det måste finnas trygga anställningar med fördelaktiga villkor för att fler läkare ska välja att forska. Förenad anställning är en form som förbundet förespråkar och som stärker kopplingen mellan klinik och akademi. Vi vill att fler läkare ska kunna forska inom ramen för en förenad anställning. Löneutvecklingen för läkare som forskar behöver ses över. Arbetsgivaren kan anse forskningserfarenhet som meriterande, men det genererar sällan högre lön i den omfattning det borde. Läkare är en av få yrkesgrupper inom Saco som förlorar i livslön på att disputera, och finansiering av yngre forskare är extra viktig. Att välja en forskarkarriär måste vara ekonomiskt och karriärmässigt lönsamt på lång sikt. Finansieringen av den patientnära forskningen måste förstärkas. I Läkarförbundets enkät från 2022 uppgav 27 procent att de under de senaste fem åren hade fått försämrad tillgång till forskningsmedel. Framgångsrik forskning kräver långsiktighet, stabil finansiering och en god återväxt av forskande läkare. Det har gjorts många välkomna satsningar på medicinsk forskning de senaste åren, men ett alltför ensidigt fokus på excellens och spets har skett på bekostnad av bredd och återväxt. För att excellens ska uppnås måste det finnas tillräckligt med grundforskning. Läkarförbundet har under lång tid ägnat ett stort antal arbetstimmar åt att förklara för regeringen och regionerna varför det är så viktigt med forskande läkare och vad som krävs för Sverige ska förbli en ledande medicinsk forskningsnation. Nu återstår det bara att vänta på tomten i form av Utbildningsdepartementets proposition om innovation och forskning och hoppas på god utdelning.
Emelie Hultberg
