Denna webbplats vänder sig till läkare

Möjligheter och utmaningar för läkare

Möjligheter och utmaningar för läkare

Innovation är både en möjlighet och en utmaning för läkarkåren. I det här temat beskrivs några olika aspekter på innovation inom sjukvården och hur läkares arbete påverkas.  (1 kommentar)

Innovation handlar om att nyttiggöra något nytt och nyttigt

Innovation handlar om att nyttiggöra något nytt och nyttigt

Vissa problem inom vården kan med fördel lösas genom innovationer som riktas mot grundorsakerna till att skador eller sjukdomar uppstår. Ett exempel är införandet av skyddsbågen i traktorer 1959, som kraftigt minskade dödstalen på grund av vältolyckor.

Innovationssystem för framtidens sjukvård

Innovationssystem för framtidens sjukvård

Svensk sjukvård planerar för strukturella förändringar. För att dessa ska kunna ske effektivt behöver ett stort antal innovationer på olika nivåer åstadkommas. Förutsättningarna för innovation i sjukvården har förändrats och nya arbetssätt krävs för att lyckas. 

Patienters personlighet utmanar läkekonsten

»… det avvikande kan i stället beskrivas som ett konti­nuum från en normal personlighet till ett svårt personlighetssyndrom.«

Verksamhetsbaserad HTA gör vården mer evidensbaserad

Verksamhetsbaserad HTA gör vården mer evidensbaserad

En genomgång av åtgärder efter 85 verksamhetsbaserade HTA-rapporter visar att dessa gör vården mer evidensbaserad, t ex genom att bidra till att nya metoder/insatser med bättre patientnytta används och att vetenskapliga studier initieras i efterförloppet för att fylla identifierade kunskapsluckor.

Implementering – verktyget som ser till att innovation och kontext fungerar ihop

Implementering – verktyget som ser till att innovation och kontext fungerar ihop

Implementering kräver noggrann reflektion kring om den aktuella lösningen är den bästa, vad som konkret behöver göras annorlunda när innovationen används och hur beteendeförändring ska vara möjlig och önskvärd på både kort och lång sikt.

5 frågor till Enrico Baraldi

5 frågor till Enrico Baraldi

Enrico Baraldi, professor vid Uppsala universitet, skriver tillsammans med Håkan Hanberger och Sofia Wagrell om innovationer och antibiotikaresistens.

Flera olika innovationer krävs för att mota antibiotikaresistens

Flera olika innovationer krävs för att mota antibiotikaresistens

För att bemöta antibiotikaresistens krävs det en kombination av flera innovationer, som kan grupperas i sex innovationsområden. Systeminnovationer såsom samverkansplattformar krävs för att koppla ihop de sex innovationsområdena och öka koordineringen mellan de involverade parterna.

Tolkning av plasmakortisol vid misstanke om kortisolbrist

Tolkning av plasmakortisol vid misstanke om kortisolbrist

Nuvarande analysmetoder vid svenska sjukhuslaboratorier för kortisolbestämning i serum och plasma ger lägre nivåer än de metoder som använts tidigare. Med beaktande av felkällor och patientens kliniska bild bedöms ACTH-kortisol­axeln fungera tillfredsställande om P-kortisol >350 nmol/l i morgonprov från ostressad patient eller P-kortisol >450 nmol/l efter Synacthen-injektion.

Utredning av ADHD och autism hos vuxna med nytt formulär

Utredning av ADHD och autism hos vuxna med nytt formulär

En kortversion av formuläret Fem till femton, som används för att utreda en ADHD- eller en autismdiagnos, har utvecklats avsedd för retrospektiv utredning av utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska symtom hos vuxna. Frågorna ger en samstämmighet mellan förälderns bedömning av barnets symtom i barndomen och hur de sedan minns dessa hos sitt vuxna barn.

Blodtrycksreaktionen vid arbetsprov – viktigt att beakta belastningen

Blodtrycksreaktionen vid arbetsprov – viktigt att beakta belastningen

Man bör överväga att ta hänsyn till belastningen vid tolkning av blodtrycksreaktionen under arbete. Den slutsatsen dras i en studie där drygt 7 500 amerikanska män genomgått arbetsprov på gångmatta under åren 1987–2007.

4 frågor till Cecilia Björkelund

4 frågor till Cecilia Björkelund

Cecilia Björkelund, senior professor och specialistläkare i allmänmedicin, Göteborg, berättar tillsammans med kollegor om ett projekt för att införa så kallade vårdsamordnare för psykisk ohälsa på vårdcentral.

Vårdsamordnare för depression – effektivt grepp i primärvården

Vårdsamordnare för depression – effektivt grepp i primärvården

Införandet på vårdcentral av en vårdsamordnare för depression har mycket goda effekter på såväl patient- och vårdcentralsnivå som samhällsnivå. Studier för att uppnå evidens för teamsamverkan i primärvården bör utgå från och genomföras i primärvården.

Ny förenklad motgiftsbehandling vid förgiftning med paracetamol

Ny förenklad motgiftsbehandling vid förgiftning med paracetamol

Giftinformationscentralen ändrar rekommenderad dosering av N-acetylcystein vid paracetamolförgiftning. Syftet är att, med bevarad behandlingseffektivitet, förenkla administrering, minska risken för feldosering och minska biverkningsfrekvensen.

Ny metod i stället för arteriell blodgasanalys

Ny metod i stället för arteriell blodgasanalys

v-TAC är en ny metod för att beräkna arteriella värden utifrån en venös blodgasanalys från ett vanligt venprov och saturationsmätning på fingret. Resultaten från studien visar att v-TAC skulle kunna ersätta arteriell provtagning för många patienter.

Barn med IBD löper ökad risk för psykisk ohälsa

Barn med IBD löper ökad risk för psykisk ohälsa

Barn med IBD löper 1,6 gånger ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa jämfört med svenska barn i allmänhet. Det visar en nationell registerbaserad kohortstudie som undersökt kopplingen mellan IBD och psykisk ohälsa. 

PFAPA-syndrom – en viktig differential­diagnos hos barn med återkommande feberepisoder

PFAPA-syndrom – en viktig differential­diagnos hos barn med återkommande feberepisoder

PFAPA är den vanligaste autoinflammatoriska sjukdomen i Sverige och en viktig differentialdiagnos till infektioner hos barn som söker vård på grund av feber såväl i primärvården som på akutmottagningar. PFAPA är en sjukdom som varje barnläkare kommer att träffa på flera gånger under sin karriär.

5 frågor till Karin Rydenman

5 frågor till Karin Rydenman

Karin Rydenman, doktorand och specialistläkare i pediatrik i Uddevalla, är huvudförfattare till en översiktsartikel om PFAPA.

Att inte satsa på framtiden kan bli dyrt

»Det är tyvärr alldeles för enkelt att föreställa sig hur AT-läkares och studenters entusiasm bleknar med tiden.«   (1 kommentar)

PcV i 5 dygn vid faryngotonsillit var lika bra som 10 dygn

PcV i 5 dygn vid faryngotonsillit var lika bra som 10 dygn

En studie visar att penicillin V 800 mg x 4 i fem dygn vid faryngotonsillit inte är sämre än penicillin V 1 000 mg x 3 i tio dygn. Studien, som nyligen publicerades i BMJ, var randomiserad och öppen med non-inferiority design. (2 kommentarer)