Denna webbplats vänder sig till läkare

5 frågor till Nina Johnston

5 frågor till Nina Johnston

Nina Johnston, docent och överläkare, representerar tillsammans med medförfattare kardio­logföreningens arbetsgrupp för kranskärlssjukdom. I en översiktsartikel kommenterar de nya riktlinjer från den europeiska kardiologföreningen. 

ST-höjningsinfarkt och dubbel trombocythämning: nya riktlinjer

Europeiska kardiologföreningen publicerade 2017 nya riktlinjer för ST-höjningsinfarkt och dubbel trombocythämmande behandling vid kranskärlssjukdom. Rekommendationerna sammanfattas och kommenteras av Svenska kardiologföreningens arbetsgrupp för kranskärlssjukdom.

Fetmakirurgi påverkar patienternas parrelationer

Fetmakirurgi påverkar patienternas parrelationer

Patienter som genomgått fetmakirurgi och före kirurgin var singlar blev oftare sambo eller gifte sig jämfört med kontrollgrupperna. Bland dem som var gifta eller sambo när de opererades var det vanligare med separationer och skilsmässor. Det visas i två stora svenska kohortstudier.

Vedeldning kan öka risken för demens

Vedeldning kan öka risken för demens

I en studie som undersökt om luftföroreningar från vedeldning och avgaser är relaterade till risken att få demens finns indikationer på att så skulle kunna vara fallet. Fler studier behövs dock.

Färre beställda prov när priset blev synligt

Färre beställda prov när priset blev synligt

Kan ökad kostnadsmedvetenhet minska antalet beställda analyser? Det har undersökts i Region Kronoberg, som i en jämförelse mellan landsting hade högst antal beställda kliniskt kemiska prov per invånare och år.

Bred mix av antikroppar kan påverka grad av inflammation och ledskada vid reumatoid artrit

Bred mix av antikroppar kan påverka grad av inflammation och ledskada vid reumatoid artrit

En studie från Uppsala visar att en bred mix av olika antikroppar mot citrullinerade peptider i immunkomplex från lederna kan driva den lokala inflammationen och ledskadeprocessen vid reumatoid artrit.

Säker kirurgi räddar liv – 10 års erfarenheter

Säker kirurgi räddar liv – 10 års erfarenheter

2008 lanserades WHO:s checklista för säker kirurgi, och 2009 distribuerades en svensk version till alla operationsavdelningar i Sverige. Internationella studier visar att postoperativ morbiditet och mortalitet minskar vid rätt bruk av checklistan.

Checklistan – nu viktig del av operationssjukvården globalt

Checklistan – nu viktig del av operationssjukvården globalt

Målet med WHO:s checklista för säker kirurgi är att skapa effektiv kommunikation i operationsteamen och att »säkerhetskritiska steg genomförs för varje patient, varje gång, överallt«.

4 frågor till Jon Ahlberg

4 frågor till Jon Ahlberg

Jon Ahlberg, docent, har tillsammans med Karin Pukk Härenstam skrivit en av tre artiklar om att WHO:s checklista för säker kirurgi »firar« tio år.

Nu kommer den nya svenska versionen – checklistan 2.0

Checklista för säker kirurgi 2.0 kommer att lanseras för svenska operationsavdelningar under hösten 2018. Den viktigaste förändringen är en uppdelning i checklista och instruktioner.

Nyupptäckt mekanism vid KOL och kronisk bronkit hos rökare

Nyupptäckt mekanism vid KOL och kronisk bronkit hos rökare

En ny svensk studie visar tydligt ökade nivåer av extracellulärt IL-26 i luftvägarna hos vanerökare med och utan KOL. Resultaten i studien kan leda till möjligheter att utveckla diagnostik och behandling av KOL och kronisk bronkit, enligt forskarna.

Viktigt att visa respekt för sköterskans arbete

»Men att förbättra sjuksköterskors och barnmorskors villkor handlar också om vad du och jag som läkare gör på jobbet.«

Desinfektion av injektionsportar – 15 sekunders skrubbning rimligt

Nålfria injektionsmembran minskar bakteriell kolonisation av centrala venkatetrar. Inför användning av dessa krävs dekontaminering genom rengöring – men hur länge behöver man skrubba de nålfria injektionsmembranen? (1 kommentar)

Vi måste värna läkekonsten!

»På senare tid har studenter uttryckt förvåning och AT-­läkare besvikelse över hur läkar­arbetet bedrivs …«

Bröstsvullnad och förhårdnad efter implantation kan vara BIA-ALCL

Bröstsvullnad och förhårdnad efter implantation kan vara BIA-ALCL

Bröstimplantatassocierat anaplastiskt storcellslymfom, BIA-ALCL, är ett sällsynt T-cellslymfom som kan uppkomma lång tid efter implantation av framför allt knottriga bröstimplantat. Hittills finns 359 kända patienter i världen, och 6 patientfall är kända i Sverige.

Kostnadseffektivitetens roll vid prioriteringar

Kostnadseffektivitetens roll vid prioriteringar

I en artikel i veckans nummer argumenteras för att kostnadseffektivitetsprincipens begränsade roll enligt Prioriteringsutredningen ska utvidgas. Det är oklart vad denna utvidgade roll innebär och om den är förenlig med att kostnadseffektivitetsprincipen ska vara underordnad de två andra principerna, som riksdagen beslutat. (1 kommentar)

Etiskt problematiskt att begränsa rollen för kostnadseffektivitet

Den begränsade roll för kostnadseffektivitetsprincipen som föreslogs i Prioriteringsutredningen riskerar att leda till att irrelevanta historiska tillfälligheter och andra omständigheter påverkar i vilken utsträckning vi lägger resurser på behandling av ett visst tillstånd. Detta strider mot både människovärdesprincipen och behovs- och solidaritetsprincipen.

Hypertrofisk kardiomyopati vanligaste ärftliga hjärtsjukdomen

Hypertrofisk kardiomyopati vanligaste ärftliga hjärtsjukdomen

Hypertrofisk kardiomyopati är den vanligaste kardiogenetiska hjärtmuskelsjukdomen. Symtomen är främst andfåddhet, bröstsmärta, yrsel och svimning. Sjukdomen har ofta ett godartat förlopp, men den är heterogen, och individualiserad bedömning krävs. Sjukdom med nedsatt ejektionsfraktion innebär dyster prognos.

4 frågor till Peter Magnusson

4 frågor till Peter Magnusson

Peter Magnusson, överläkare vid Gävle sjukhus, har tillsammans med kollegor skrivit en översikts­artikel om hypertrofisk kardiomyopati.

Allvarliga händelser vid förlossningar påverkar vårdpersonalen

Allvarliga händelser vid förlossningar påverkar vårdpersonalen

71 procent av barnmorskorna och 84 procent av förlossningsläkarna hade varit med om en eller flera allvarliga händelser, visar en svensk enkätstudie. Risken för partiell PTSD eller PTSD var fördubblad om personen kände skuld för något han eller hon hade gjort eller inte gjort i samband med den svåra händelsen.