Begreppet e-hälsa omfattar all användning av informations- och kommunikationsteknik inom hälso- och sjukvårdssektorn. För oss som är verksamma i denna sektor är det uppenbart att det skett en mycket snabb utveckling under de senaste tio åren. Pappersjournaler har ersatts av datajournaler, pappersrecept av e-recept och röntgenskåp med kärvande skärmar av digitala bilder på dataskärm. Mycket återstår dock att göra för att fullt utnyttja framstegen inom IT för att förbättra verksamhet inom sjukvård, utbildning och forskning.

En rapport framtagen på uppdrag av Socialdepartementet kallad »E-health for a healthier Europe« är baserad på studier i sex EU-länder. Slutsatsen är att det finns en signifikant förbättringspotential i en utökad användning av e-hälsa inom EU. Exempel som anges är att 5 miljoner förskrivningsfel skulle kunna undvikas genom användning av e-recept och att 100 000 årliga läkemedelsrelaterade problem hos sjukhusvårdade patienter skulle kunna undvikas genom datoriserade läkemedelsordinationer med beslutsstödsfunktioner. Det sistnämnda skulle i sin tur spara 700 000 vårddagar årligen, vilket skulle möjliggöra anan vård till ett värde av 300 miljoner euro. Datoriserade patientjournaler har en potential att spara summor upp till 3,7 miljarder euro.

På det sistnämnda området har vi kommit långt i Sverige, men mycket återstår att göra även här vad gäller samordning mellan olika datajournalsystem och enheter.
Jag vet att det på sina håll finns ett motstånd mot »tekniska nymodigheter«. Det är synd. E-hälsa frigör tid som kan användas till patientmöten, utbildning, forskning och verksamhetsutveckling, men systemen ska vara robusta och användarvänliga.