Betydelsen av samspelet mellan arv och miljö har varit särskilt uppmärksammad under 2009. Detta på grund av att det är 200 år sedan Darwin föddes och 150 år sedan »Om arternas uppkomst« publicerades. Genetiska skillnader är en huvudorsak till att olika människor har olika benägenhet att drabbas av sjukdom vid likartade livsbetingelser och »riskfaktorbörda«.
Likaledes reagerar vi olika på en och samma sjukdomsbehandling. Detta beror på att vi metaboliserar läkemedel olika men också på att vad som ytligt sett ter sig som en och samma sjukdom hos två patienter kanske egentligen har helt olika genes och väsensskild molekylär profil. Med förfinad diagno­stik utvecklas i ökande takt nya behandlingar som är anpassade efter olika subgrupper av sjukdomar. I vilken mån detta anses värt de ökande kostnaderna för enskilda behandlingar debatteras hett. Företrädarna för individ­anpassad sjukvård hävdar att de hälsoekonomiska vinsterna är stora bland annat därför att biverkningar och verkningslös behandling kan minskas. Slående är hur allt fler läkemedelsbolag förvärvar diagnostik­företag i syfte att koppla en specifik diagnosmetod till en läkemedelsbehandling.
Lika intressant är att svaret på livsstilsinterventioner också varierar människor emellan. Om en grupp patienter med lindrig till måttlig hypertoni eller nedsatt glukostolerans genomgår en period av regelbunden övervakad och kontrollerad fysisk aktivitet sjunker blodtrycket och förbättras glukostoleransen hos de flesta och signifikant för gruppen som helhet – väl i nivå med läkemedelsbehandling. Men hos en mind­re grupp – »non-responders« – påverkas inte dessa variabler av denna intervention.
Trots att den fysiska aktivitetsökningen har andra effekter som skyddar mot exempelvis hjärtinfarkt kan det vara viktigt att även för dessa patienter individanpassa livsstils- och läkemedelsbehandling så att relevanta kliniska mått förbättras.