När jag gick en SK-kurs i Lund på 1980-talet fick jag av en skånsk kollega höra att avståndet mellan sjukhusen i Lund och Malmö var jordens omkrets minus 2 mil. Det är ju därför förvånande att just dessa sjukhus nu ska slås samman till ett enda. Men det kommer nog att gå bra! IT-teknik gör ju att man kan ha sin röntgenläkare i Australien under jourerna på det svenska sjukhuset, så med god teknik ska nog även Malmö och Lund kunna kopplas ihop – åtminstone i cybervärlden …
Skämt åsido finns det naturligtvis mycket som kan samordnas på ett bra sätt inom ramen för en sammanslagning. Samordning med uppdelning av specialiserad eller högspecialiserad verksamhet mellan de två sjukhusen har till stor del redan skett, och den processen kan ju fortsätta både med och utan en sammanslagning. Högspecialiserad verksamhet för ett begränsat antal patienter mår bra av att samlas på en plats. Men det är även viktigt att se till att parallella fungerande enheter med verksamhet riktad mot bredare patientgrupper inte far illa. Spåren från till exempel sammanläggningen av ortopedi i Göteborg för några år sedan förskräcker.
En intressant ny aspekt på samordning mellan sjukhus i Skåne är diskussionen om ett samarbete över Öresund. På sjukvårdssidan borde mycket stå att vinna med att utnyttja eventuella resursöverskott som kan uppstå inom verksamheter för patienter även om de bor på andra sidan en nationsgräns. Ett annat gammalt talesätt uppfångat långt innan Öresundsbron fanns löd: »Det bästa med Malmö är Köpenhamn.« Kanske kommer våra danska grannar att vända på talesättet?
