Vetenskapens värld finns på nätet men den är till stor del ett inhägnat territorium. Surfa på Lancet.com på hemma­datorn så förstår du vad jag menar. Abstract men inte längre. Sanningen är att publicering av forskningsresultat inte bara görs för en bättre värld, det handlar också om affärs­modeller i kommersiella förlag.
Vetenskapsrådet kräver från och med i år att forskning finansierad av deras anslag ska pub­liceras fritt tillgängligt genom så kallad »Open access«. Meningen är att skattefinansierade forskningsresultat ska vara fritt tillgängliga för allmänheten. Vetenskapsrådet slår därmed in på samma väg där viktiga forskningsfinansiärer som MRC och NIH redan vandrat sedan flera år tillbaka. Få forskare kommer att opponera sig.
Jag träffade nyligen Domhnall MacAuley, redaktör på BMJ, som anser att utvecklingen mot en mer öppen och transparent forskningskultur inte kommer att stanna här. Fler och mer kontroversiella förändringar är på gång som kommer att påverka det vetenskapliga hantverket på sätt som kommer att debatteras internt, forskare emellan.

För det första är det troligt att referentgranskningen kommer att reformeras. Envägsspegeln, genom vilken referenter nagelfar manus, kommer att bli omodern. I framtiden förutspås att referenterna arbetar för öppen ridå gentemot författarna.
För det andra pågår en diskussion kring publicering av rådata, inte bara för att minska risken för skruvade slutsatser. Många i den kommande generationen forskare tror på delning som en god princip. Kanske någon annan än man själv kan skärskåda materialet på ett nytt sätt och ta analyserna ett steg längre.
Mindre protektionism och mer öppenhet, det är framtidens melodi för medicinsk forskning.