Att förändra rutiner och beteenden är för de allra flesta notoriskt svårt. Ekonomiska styrmedel kan utgöra en drivkraft. I USA har kongressen och Obamaadministrationen beslutat om att möjliggöra för de statliga myndigheterna Medicare (för dem över 65 år) och Medicaid (för fattiga och låginkomsttagare) att ekonomiskt belöna de läkare och sjukhus som använder e-journaler för att uppnå specificerade förbättringar i vården (N Engl J Med 2010;363:501-4). Avsikten är att dessa incitament ska påskynda tillblivelsen av ett nationsövergripande system. I dag har endast ett fåtal av de större försäkringssystemen kompletta e-journalsystem, däribland Kaiser Permanente med nio miljoner försäkringstagare.
Totalt har man för den kommande 10-årsperioden utlovat 27 miljarder dollar, motsvarande maximalt drygt femtio tusen dollar per kliniskt verksam läkare. För att utbetalning ska ske krävs att användningen av elektroniska journalsystem är »meningsfylld«, dvs påverkar mätbara kvalitetsmått. I praktiken har man, efter en extensiv konsultationsprocess, i lagstiftningen delat in kraven i »kärnmål« och »ytterligare mål«, bland vilka vårdinrättningar kan välja. Till kärnmålen, som måste finnas i elektronisk form för majoriteten av patienterna, hör bl a att grundläggande information såsom demografiska data, aktuell(a) diagnos(er) och läkemedel, allergier och notering om huruvida patienten röker eller ej måste finnas. Minst hälften av de patienter som så begär ska erhålla journalsammanfattningar och annan information av värde. Det finns ytterligare detaljerade mål som kan ligga till grund för incitamentsutbetalning. Införandet sker gradvis, med avsevärt högre krav på avrapportering år 2012 än år 2011.
På ett sätt är det anmärkningsvärt att målsättningen är så pass lågt satt, men det anses med utgångspunkt från rådande verklighet ändå vara ett steg framåt.
Det ska bli intressant att följa den ovan beskrivna amerikanska »morotsmodellen« med budgettillskott för den vårdinrättning som uppnår vissa, vanligen inte överambitiösa, kriterier.
