Vetenskaplig publicering vilar tungt på referentgranskning, en tids- och resurskrävande process långt från fulländning. Ingen tidskrift, inte ens de finaste, kan helt undvika dess fallgropar.
Ändå är de flesta redaktioner överens – systemet behöver utvecklas, men i princip finns inget bättre alternativ (Lästips: »I hate your paper« http://www.the-scientist.com/2010/8/1/36/1/ )
Referenternas manusgranskning är viktig, men du som läsare avgör vitaliteten i debatten om vetenskapliga rön. Du kan lyfta fram frågor som den mest noggranna referent eller redaktör missat att ställa till författarna.
BMJ publicerade nyligen en studie om sina läsarkommentarer på webben (»Rapid responses«), BMJ 2010;341:c3926. Var tredje publicerad artikel hade fått synpunkter på det vetenskapliga innehållet, men i bara hälften av fallen hade artikelns författare bemött kritiken. Detta trots att den ofta bedömdes som relevant och kraftig.
Dagens medicinska medievärld handlar i praktiken om elektronisk publicering, vilket förstås underlättar en dialog. Men det krävs att förlagen släpper in dem som vill diskutera. Min spaning är att tidskrifter som JAMA, med en handfull »Letters to the editor« per utgåva, kommer att bli mindre intressanta i framtiden. Till förmån för tidskrifter som BMJ och PLoS Medicine, som erbjuder en mycket högre grad av interaktivitet. Eftersom du kan kommentera alla artiklar vi publicerar på lakartidningen.se, är Läkartidningen också en vinnare!
Till sist vill jag annonsera en välkommen förstärkning i medicinska redaktionen. Mikael Hasselgren, distriktsläkare och forskare i Karlstad, har rekryterats som medicinsk redaktör. Han presenteras närmare på nyhetsplats. Håll utkik efter hans första reflexion!
