Det är fullt förståeligt att Expressen toppade med sensommarens nyhet om kopplingen mellan vaccinet Pandemrix och narkolepsi. Lika begripligt är det att Aftonbladet hängde på, liksom så småningom även morgontidningarna och teves nyhetssändningar.
Att bistå läsarna med journalistik av ovannämnda aktualitet, trots inneboende osäkerhet, är medial kärnverksamhet. Det ingår i uppdraget, det gentemot läsarna.
I det uppdraget ingår också fördjupning och uppföljning av nyheten. Det, däremot, har det varit sämre med.
Den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga råd lät för ett par veckor sedan meddela att det i dag inte går att »bedöma om det finns ett orsakssamband mellan vaccinationen och narkolepsi« och att utredningen pågår. Läkemedelsverket tar stöd mot sina europeiska kollegor och skriver i ett pressmeddelande att »någon regulatorisk åtgärd för att begränsa användningen av Pandemrix i Sverige bedöms inte heller vara nödvändig«.
Om detta har det varit tyst, mycket tyst.
Statsepidemiolog Annika Linde berömde i sitt sommarprogram svenska medier för rapporteringen om den nya influensan. I regel rapporterades det utan halsbrytande överdrifter, utan omåttligt dramatiserade skriverier. Visserligen lever vi nu i en postpandemisk tid, men det finns ingen anledning att sänka ambitionsnivån.
»Sjuka – av svinspruta«, menade Aftonbladet. Expressen skrev »Svinvaccin kan orsaka narkolepsi« och lät i samma artikel läsarna rösta om »svininfluensa kan orsaka narkolepsi«. Gissa utfallet. Varför Läkemedelsverket i dag inte ser anledning att begränsa användningen av Pandemrix torde vara fullständigt obegripligt för trogna läsare.
En seriös tidning håller sina läsare underrättade, inte bara uppskrämda.
