Flödesprocesser är på modet inom sjukvården. Patienten i fokus och eliminering av alla tänkbara flaskhalsar. Väntetider på akutmottagningen får inte överstiga ett visst antal minuter. Självklart är detta bra, den som söker vård ska erbjudas detta så snabbt och så säkert som möjligt.
Genom att identifiera svaga länkar i vårdkedjan får vi en effektivare vård till en lägre kostnad. Kunnig personal som vet precis vad som ska göras ger omgående rätt vård på rätt nivå. Perfekt!

Men det finns i dessa slimmade system en risk för att undervisning till blivande och yngre kolleger inte riktigt får plats. Studenter på alla nivåer inom vården måste ges tillfälle att möta patienter och få göra egna bedömningar.
Som patient in spe vill man gärna att den nyexaminerade läkaren som tar emot på akuten har fått möjlighet att undersöka patienter under handledning tidigare. Äldre specialister måste ha möjlighet att dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter till yngre kolleger, och detta tar tid.
Det är viktigt att ta hänsyn till detta när sjukvård organiseras, och de som beställer vården måste också vara medvetna om att det faktiskt kostar att upprätthålla en hög kompetens. En besparing som riskerar att försämra utbildningen av blivande specialister blir kostsam i framtiden.

Ett stort ansvar för fortbildning ligger också hos oss specialister själva. Vi måste i större utsträckning dela på utrymmet vid operationsbordet och på mottagningarna. När erfarna kliniker pensioneras måste det finnas välutbildade tronföljare. Att handleda yngre kolleger och dela med sig av kunskap och färdigheter är nödvändigt och dessutom så himla kul!