Ungdomar använder sig av det skrivna språket i betydligt större utsträckning i dag än för 15–20 år sedan. Men det är inga långa välformulerade texter som produceras på traditionellt vis. Nu är det många korta meddelanden som skrivs som sms, chattar eller på Facebook, ofta i form av förkortningar, symboler eller engelska uttryck. Vilken inverkan kommer detta att ha på utvecklingen av vårt professionella språk? Hur kommer sättet att formulera journaltext, intyg eller för den delen sättet att uttrycka sig vetenskapligt att påverkas av den nya skrivspråkskultur som skapats på senare år?
En nyligen framlagd doktorsavhandling av Theres Bellander belyser hur ungdomars språk varierar beroende på om de talar, skriver på traditionellt vis eller använder sig av så kallade interaktionsmedier. Studien visar att ungdomarna som ingick i undersökningen hade ett rikt och varierat språk, som de använde på olika sätt i olika sammanhang. Många vuxna menar att sms-språket utarmar det svenska språket, men språkforskaren Theres Bellander framhåller i stället att sms-språket är ett levande, uttrycksfullt och känslostarkt språkbruk och att ungdomarna därmed har ett rikare språk.
Sms- och chattspråk är ett skrivet samtal, något som är helt nytt i historien. Språkvetare menar att de yngre generationernas plötsligt flitiga skrivande – även om man inte skriver på det traditionella sättet – leder till att vi blir bättre på att läsa och skriva. Vilka avtryck detta kommer att göra i vårt professionella skriftspråk får framtiden utvisa.
