För att fortsätta på samma tema som förra veckans reflexion sker förändringar i sjukvården snabbt. I nr 17 av JAMA (4 maj 2011) beskrivs förändringarna i formerna för revaskularisering av kranskärlssjukdom från 2001 till 2008 i USA. Man såg en påtaglig nedgång i antalet koronara bypass-operationer med 15 procent per år från 1 742 år 2001–2002 till 1 081 per miljon vuxna invånare år 2007–2008. Antalet PCI-ingrepp var oförändrat.
I förra veckans temanummer i Läkartidningen framgår att bypass-operationerna minskar även i Sverige. I Swedehearts årsrappport ser man en minskning av antalet öppna operationer för koronarsjukdom från 6 600 år 1994 till en halvering av antalet 2009.

Orsakerna till minskningen av öppen kirurgi är att PCI-ingreppen blir bättre och att fler patienter kan behandlas med dessa, men eftersom kranskärlsingreppen totalt i både USA och Sverige minskar finns även andra orsaker. Eftersom indikationerna för ingrepp inte minskats (utan snarare tvärtom) är den troliga orsaken att den förebyggande behandlingen blivit bättre. I detta sammanhang har inte minst statinerna varit en viktig hörnsten.
En operation som däremot ökar snabbt i antal är en annan bypass-operation, nämligen gastrisk bypass, som nu är den helt dominerade formen av obesitaskirurgi. Cirka 7 500 operationer utförs årligen i Sverige, vilket innebär att denna operation numera är den näst vanligaste i Sverige (efter galloperationer). Dags för toraxkirurgerna att omskola sig och börja verka nedanför diafragma?