Det har blivit dags för mig att avrunda mitt uppdrag som medicinsk redaktionschef på Läkartidningen. Om tre veckor återgår jag till kliniskt arbete och forskning i neonatologins fascinerande värld.
Det har varit spännande och kreativa år här i det röda tidningshuset på Östermalm i Stockholm. Med en ringande telefon och en e-postlåda i stadig tillväxt kan jag intyga att detta är ett händelsernas centrum för den medicinska vetenskapen i Sverige. En gammal diagnos, en ny behandling, reviderade riktlinjer eller ett nytt rön, allt ska få plats! Som ni vet, som kunskapsförmedlare kollegor emellan är Läkartidningen svårslagen. Och det vi måhända förlorar i snabbhet vinner vi i tyngd. Den publikation som åtnjuter högst trovärdighet bland svenska läkare är nämligen Läkartidningen (Läkartidningen 2011;108:1482).
Vetenskaplig publicering står på tre ben: läsare, skribenter och referenter. Till alla hundratals kollegor som på olika sätt bidragit genom att ringa eller skriva till mig under veckans alla dagar vill jag säga: varmt tack för ert stora engagemang! Utan er skulle det inte bli någon Läkartidningen. Och inte några symposier eller böcker heller.
Fram till nyår är vår redaktörs-rookie Anne Brynolf vikarierande medicinsk redaktionschef. Tillsammans med Jan Östergren kommer hon att leda medicinska redaktionens arbete att ytterligare utveckla vår avdelning »Klinik och vetenskap«. I min kristallkula ser jag både förfining och helt nya grepp!
