Rubriken i den ena kvällstidningen löd »Bli piggare i plugget av naturläkemedel«. »Hopp om att psykopater kan botas«, skrev nyhetsbyrån TT och hänvisade till en studie där hjärnavbildningar hos nio patienter studerats. Varje vecka publiceras mängder med artiklar om mer eller mindre aktuell forskning. Rön presenteras som närapå sanningar, slutsatser spetsas till och rubrikmakare tar i från tårna.
Läkartidningen behöver, till skillnad från annan press, inte »sälja in« nyheter till läsekretsen. I sektionen »Klinik och vetenskap« hittas referentgranskade översikter och originalartiklar, under »Medicinsk kommentar« sätts dispyter i sitt sammanhang och resultat nyanseras. Tidningens »Nya rön« rymmer inte bara själva nyheten, utan också felkällor och diskussion.
»Läkare varnar för godkända naturläkemedel«, löd rubriken i den
andra kvällstidningen, apropå studien »Naturläkemedel ger hög frekvens av kontaktallergi« som publicerades i Läkartidningen. Och i fråga om »bot«, psykopati och hjärnavbildning finns en omfattande litteraturstudie i ämnet att tillgå i webbarkivet.
Jag kommer att vikariera på posten som medicinsk redaktionschef under hösten, och det är min både förhoppning och ambition att artiklarna som syns i Läkartidningen i än större utsträckning ska komma fler till del genom att bli till underlag för andra medier. Inte så mycket för att tidningen behöver stärka sitt varumärke, för Läkartidningen åtnjuter redan ett högt förtroende. Utan för att alla Sveriges lyssnare och läsare förtjänar en så saklig och nyanserad medicinjournalistik som möjligt.